Julbybordet har väckts till liv efter 31 år: “Som att öppna Tutankhamons grav”

För 70 år sedan, vid jul 1951, började familjen Norström att bygga på sitt julbybord, hemma i vardagsrummet i Stockholm. Sonen Göran var bara ett par år gammal då men minns hur det började.
– Vi satte hemma och julstökade, kokade knäck och gjorde karameller, och så kom mina föräldrar med idén om att börja bygga på ett julbybord, Vi hade sommarhus i Småland och började med att bygga en miniatyr av det huset. Farfar hjälpte till att bygga huset och farmor inredde det. Något år senare kom ladugården till och sedan fortsatte det, minns Göran Norström.

År för år växte bondbyn med nya byggnader, figurer, djur och landskapsdetaljer. Görans föräldrar, Anne-Marie och Gunnar Norström, flyttade senare till Småland permanent och bosatte sig på Sunnanviks gård utanför Växjö. Bygget, som fortfarande utökades årligen, visades upp varje jul.
– De satte upp julbybordet lagom till första eller andra advent och bjöd hem släkt och vänner och bybor och invigde årets nyhet. Sedan kunde någon få uppdraget att göra en ny figur, eller byggnad, till nästa år. Det tillkom en väderkvarn, en kälkbacke, en kolmila med mera. Kyrkan köpte min mor på julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm för länge sedan, berättar Göran Norström.

Kyrkokören, som består av sju små figurer, symboliserar Anne-Maries och Gunnars sju barnbarn.
– Varje gång jag och min syster fick barn så svarvade min far en liten figur som fick barnets namn på undersidan. Figuren fick även en liten lock från barnet i fråga, som fortfarande finns kvar på respektive figur. Framöver vill jag utöka kören ytterligare, med mina och min systers barnbarn, säger Göran Norström.

Traditionen att visa upp och utöka julbybordet höll i sig på Sunnanviks gård från 1969 och fram till år 1990 då julbyn packades ner och sedermera hamnade på en vind i Stjärnsund.
– Mina föräldrar lever inte längre och jag och min syster ärvde julbybordet. Det har stått nedpackat i två stora lårar på vår vind här i Stjärnsund i tio år nu, i väntan på att vi skulle få tid till att ta oss an projektet. Jag har tidigare ägt ångbåten M/S Elise II och när jag sålde den häromåret så fick vi mycket tid över, säger Göran Norström.

Kia Norström vittnar om en andäktig stämning när lårarna med julbybordet öppnades efter 31 år.
– Det måste ha varit ungefär så här de kände när de upptäckte och öppnade Tutankhamons grav. Julbybordet var inte i det bästa skicket, om vi säger så. Men det hade ju legat nedpackat sedan 1990 också, säger Kia Norström.
– Och det var väldigt fint sorterat. Far var ordningsam, säger Göran Norström.

Idén om att restaurera julbybordet fick paret Norström efter att ha anmält sig till en snickerikurs i PRO Långshyttans regi.
– De efterlyste ett lämpligt projekt som vi kunde jobba med under hösten, så jag berättade att jag hade ett litet projekt på vinden… Vi träffade PRO:arna och de tände på alla cylindrar över detta. Vi fraktade allt till verkstaden i Långshyttan och så har det restaurerats under hösten, säger Göran Norström.
– Det var ett ormbo med gamla sladdar på undersidan som vi fick byta ut, berättar Ove Brus, från PRO Långshyttan.
– Och vi har fått mycket hjälp av Margareta Bäcklin, som restaurerat byggnaderna. Hon har tidigare bland annat gjort Carl Larsson-gården i miniatyr, säger Kia Norström.

När restaureringen var klar ville de hitta en lokal i Långshyttan där de kunde ställa upp julbybordet för visning.
– Men den lokalen blev upptagen så då kläckte vi idén att kolla med herrgården här i Stjärnsund och tog kontakt med Polhemssällskapet, som arrenderar herrgården. Vi kunde inte motstå tanken på att bygga upp ett mekaniskt julbybord här i mekanikens högborg, säger Kia Norström.
– Vi tyckte att det här lät som en rolig idé och vi har ju mycket utrymme här i herrgården, säger Hans Dahlfors, ordförande i Polhemssällskapet.

Sagt och gjort, lagom till andra advent – precis som när det begav sig på Sunnanviks gård för över 30 år sedan – ställdes julbybordet upp högst upp i herrgården.
– Vi hade en liten visning för de som jobbat med projektet, samt släkt och vänner. Förhoppningen var att kunna visa upp julbybordet även för allmänheten men pandemin satte stopp för det, säger Kia Norström.

I stället hoppas man på nästa år.
– Det är ju stort och fint, så det kanske kan bli en fortsättning här till nästa jul, säger Hans Dahlfors.
– Vi skulle vilja sätta upp julbybordet här till första advent nästa år och att det kan stå framme ett par månader. Det skulle bli ett nytt litet besöksmål här i Stjärnsund, säger Kia Norström.

Och vem vet, kanske har det tillkommit ytterligare några figurer till dess. Figurer med lokal förankring.
– Det finns en kille här som har fått en present av oss i form av en gammal svarv av samma typ som den min far använde när han svarvade figurerna, säger Göran Norström.
– Och han har fått i uppdrag att svarva en liten Ove Brus-gubbe och en liten Hans Dahlfors-gubbe till nästa år. Det vore roligt att ha med figurer som symboliserar alla som har varit med och jobbat med restaureringen, säger Kia Norström.

Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter), nr 52, 2021