Johan har gjort rädslan till sin vän

Johan Geschwind är 22 år och en tongivande aktör inom den fartblinda cykelfålla känd som downhill. Nyligen sopade hann hem såväl det svenska som skandinaviska mästerskapet. "Släpper man fokus i en enda sekund så är det kört. Man blir van att köra över sina begränsningar", berättar han rörande fokus, mod och kunnande kontra skaderisk.
Foto: Sonny Jonasson
FALUN. Ned, ned, ned, nedför backen ned. Falukillen Johan Geschwind är en klippa på att axa och maxa. Egenskaper som leder till SM-guld.

Johan Geschwind har betvingat tvåhjulsbegränsningar i många år. Och då är han blott 22.
– Jag lärde mig att cykla innan jag kunde gå, berättar den nyblivne svenske mästaren i downhill.
Barndomens tramp utfördes medelst bmx och hojar av en mängd olika arter.
Fokus antog skarpare brännvidd när Johan Geschwind upptäckte att man via Hagströmska gymnasiets försyn kunde cykla på skoltid.

– Det var helt klockrent. Jag provade först att köra slopestyle men märkte att det inte riktigt var min grej. Jag ändrade inriktning til downhill och där stämde allting bättre.
– Min första downhilltävling någonsin var faktiskt SM, och det gick så pass bra att jag kom trea, förklarar Johan.
– Då var det nästan lite bitter stämning bland lagpolarna under bilfärden hem, skrattar han.

I dag tävlar han i färger tillhörande CF Fricyklisterna. Pokalvitrinet är tämligen välfyllt, men nyligen stod det klart att en ny kung av utmärkelser bor i skåpet. Mästerskapstävlingarna i Åre såg den 23-årige Falucyklisten mosa sig genom terräng och nedför bitska backar snabbare än prick alla andra i herrelitklassen.
Då vinner man SM-guld.
Och passar även på att ta hem titeln som skandinavisk mästare efter att i säsongens fyra tävlingar kunnat klunka segerbubbel vid två tillfällen.

– Det här är min toppsäsong hittills, det måste jag säga. I våras tänkte jag inte ens tävla i den här grenen, men rätt var det var hade jag köpt en cykel och körde ändå.
Framgångarna är anmärkningsvärda i ljuset av att detta är cyklistens blott femte säsong i den här falangen.
– Redan när jag var yngre fascinerades jag av den här sporten när man såg på tv, men cyklarna var så pass dyra.
– Till sist lyckades jag tjata till mig en av mamma och pappa

I dag är han ägare till ett vidunder känt som Giant Glory, vars slaglängd á 200 millimeter i båda riktningar signalerar rejäla doningar.
– Det krävs rätt mycket av cyklarna då de utsätts för ganska stora påfrestningar under ett lopp, redogör Johan.
I de tuffaste passagerna kammas luggen till i inte mindre än 70 blås.

Skaderisken är påtaglig, men i faran finns också nyttiga lärdomar och kraft att hämta.
– Det där är lite både och. Jag har råkat ut för både handledsbrott och brutit nyckelbenet, men ju mer jag gjort illa mig, desto mer har jag lärt mig och bättre cyklist har jag blivit.
– Släpper man fokus i en enda sekund så är det kört. Man blir van att köra över sina begränsningar.

De mentala förberedelserna för att gå i clinch med många graders lutning och tillhörande ogästvänligt ytskikt är viktiga. Så inte minst också den fysiska biten. Tid är ett ledord.
– Jag cyklar än så länge bara på helgerna, berättar Johan Geschwind. Därav sätter jag heller inga uttalade prestationsmål inför kommande säsong.
Och vidareutvecklar:
– Jag trivs bra med att se hur långt det räcker efter mina förutsättningar, fortsätter han och passar också på att hylla Faluns ansatser och aktiviteter för att etablera sig som cykelstad.
Downhillsäsongen är över, men Johan Geschwind låter det goda rulla och kryddar upp vardagen med ytterligare en tävling.

– Om två veckor ska jag köra svenska endurocupen i Gesunda, och målsättningen är att försöka knipa en pallplats.
I veckorna byts träning mot trä och fullt ställ mot blåställ i jobbet som snickare.
– Förhoppningen till nästa år att cykla mer än vad jag håller i skruvdragaren, framhåller den snickrande världscyklisten.

Publicerad i Annonsbladet (Falun) vecka 36 2018.

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

SURAHAMMAR. Borlänge HF är ännu obesegrat i Hockeyettan efter två omgångar. Den andra fullpoängaren bärgades på onsdagskvällen i Surahammar efter 0-3 (0-1, 0-1, 0-1)
GUSTAFS. – Om jag inte var mentalt stark innan jag började döma så har jag blivit det. Fotbollsdomaren Madicken Wikström berättar om ett hårdare klimat men också om en kärlek till sporten.
VIKMANSHYTTAN. STCC:s snabbaste racingteam har hemadress i Vikmanshyttan.