Veronica Grip med hennes stolthet en Lovely Viola.
Foto: Veronica Rigtorp

“Jag låter trädgården sakta dö”

Vi frågade Veronica Grip, hur hennes höstförberedelser i trädgården ser ut. – Jag låter trädgården sakta dö, säger hon stillsamt. Det låter romantiskt.

– Jag vill inte stressa och klippa grejor. Det är roligare att göra sådant på våren.
Men höstgödsla gör hon. På våren gör hon däremot en rejäl rensning och har på hästgödsel. Därefter behöver Veronica bara underhållsrensa under sommarsäsongen.
Veronica Grips trädgård är ingen latmansträdgård.
Tomten i Gustafs är 7 000 kvadratmeter.
Huset byggde familjen 1981, och då var tomten bra mycket mindre, men har utökats med inköp av mark, i olika omgångar.
Växterna har också flyttats runt en del, som det brukar bli, när trädgårdar växer tillsammans med intresset.

Veronica Grip är florist, men inte trädgårdsmästare.
– Nej, det har jag lärt mig den hårda vägen. Lever dom, så lever dom. Vill man absolut ha någonting ska man sätta det på tre ställen, klarar dom sig inte ens då, får man ge sig eller bygger ett orangeri, som vi gjorde, säger Veronica och tittar mot det stora nybyggda orangeriet.
Tanken är att med hjälp av en luftvärmepump hålla 10-12 grader på vintern för att fikon och aprikos ska trivas. Växtlådorna har dammduk, som är uppskuren i botten, för att växterna ska kunna etablera sina rötter långt ner i jorden.
– Här ska vi äta julmiddag, säger hon och visar bord och stolar som redan är utplacerade.

Trädgården utanför har ännu inte kommit så långt i “sin planering”, utan prunkar av grönska och blomster, bär, frukt och grönsaker.
Än är det varmt och än finns det tid att växa.
Vid infarten ramlar redan sommaräppelsorten Transparente Blanche, (även kallad glasäpple) av trädet och bakom jobbar vinteräppelträdet Lobo på med sina frukter.

En räv tittar upp på matkällarkullen. På andra sidan blommar en av Veronicas stoltheter, en Lovely Viola, som hon fått köpa billigt för att testa om den gick i Dalarna.
En del människor fastnar för pioner, andra för rosor och så vidare. Men Veronica säger att hon i så fall är extra förtjust i klematis. Till exempel klematisen Kajsa som lagt sig så nära en sten, och det ser ut som den kramar stenen.

I trädgården finns olika “rum”, en del större, en del mindre, till exempel krydd- och grönsakslandet, bärlandet och en damm med växter och guldfiskar.
Vid dammens en bäck, som lockar fåglarna. Men där lever de halvfarligt, för bondkatten Grynet gömmer sig bland de täta bladverken nära bäcken.
Honungsrosen vid dammens ena sida har blommat över för i år, men klematisen som samsas i samma klätteranordning, bjuder på sina lila blommor.
Trädgården har lite av varje, och Veronica fyller idel på med nytt. I en av odlingslådorna har hon rotslagit lammöra i väntan på utplantering.
I trädgården gäller det att ha tålamod, att låta naturen bestämma takten.

Ett axplock av växter i Veronica Grips trädgård:
Honungsros, flera olika klematis bland annat Summer Snow, flera olika veronicor, klätterhortensia, stjärnflocka, timjan, höstanemon, rosenflock, ettårig japansk murreva, revsuga, vallmo, humle, sömntuta.
Hallon, blåbär, björnbär, fläder, krusbär, minikiwi, Asterix- och Rocket potatis.
Dill, potatis, bönor, choklad-, äpple-, ingefära- och pepparmynta.
Fikon och aprikos.
Och sist men inte minst, träd och prydnadsbuskar.

Orangeri
Ett orangeri är ett uppvärmt växthus för övervintring av träd som apelsin, fikon, myrten och andra prydnadsväxter som inte tål hårt vinterklimat i det fria. Namnet “orange” kommer av det franska ordet för apelsin, orange.
Källa: Wikipedia.org

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS