För den oinsatte kan det vara ett mission impossible.
Men så tänkte inte Abdullah Fani.
Om ni funderar över vem denne Abdullah är så räcker det att skriva “Bullen”, då rätas frågetecknet ut.
– Alla kallar mig det, säger han med ett leende.
Tillbaka till det omöjliga uppdraget: Att öppna ett café i Norberg, Elsa Anderssons konditoris hemmaplan i centrala Norberg.
– Jag ser det inte så. Vi kompletterar varandra och jag ser inte dem som en konkurrent, säger “Bullen”.
Faktum är att han 1992-93 gjorde sin praktik i bagar- och konditoriutbildningen hos Elsa Anderssons konditori.
Ett konditori som startade 1916 och som brann ned 99 år senare.
I maj 2017 öppnade Elsas igen efter nybyggnationen.
– Sedan har vi ett lite annat sortiment än Elsas med bland annat luncher. Vi har också varit och fikat hos dem några gånger.
Caféet har öppet vardagar 09.00-17.00 och helger 10.00-16.00.
Det blir med andra ord många timmars arbete för “Bullen” och hans hustru Miriam.
– Vi börjar klockan tre på morgonen och går hem klockan fem på eftermiddagen.
Det blir långa dagar!?
– Ja, men det är det här vi älskar. Vi kommer nog att jobba till vi dör, säger 62-årige “Bullen”.
Vi kan väl säga att “Bullen” och Miriam inte ser det de sysslar med som ett jobb – det är mer ett liv de lever.
– Vi älskar det här, säger “Bullen” samtidigt som Miriam tar emot en kund som står och väljer över det stora sortimentet.
Du längtar inte till att bli pensionär?
– Aldrig i livet! Vad ska man då göra? Att jobba är bästa träningen för kroppen.
Det som slår mig när jag över en god toscabulle (för övrigt Miriams favorit) är vad de båda gör på fritiden, ja den lilla fritid de har.
– Vi har tre barn och fyra barnbarn, men vi hinner med dem också, berättar Miriam när kunden har bestämt sig och betalat.
Det blir en trevlig fikatimme på Café Orkidé och samtal om deras tid i Avesta, “Bullens” utbildning till bagare, att de serverar luncher med husmanskost och att de till sommaren vill ha 150 sittplatser utomhus.
Men också parets 27 år med caféer i Avesta och Krylbo samt tre år på OKQ8.
– Det här är dock mitt sista projekt.
Ett projekt som har inneburit en rejäl investering i lokalerna i Norberg.
– Vi har gjort om en hel del. Det var tidigare ett café här, men också Röda Korset. Nu har vi vårt café i båda dessa lokaler, berättar Miriam.
Under mitt besök är det ett gäng herrar i övre medelåldern på besök.
– De kommer varje dag och sitter och pratar några timmar. Härliga personer allihopa.
Även helger?
– Ja, de kommer varje dag och de försöker väl lösa världens problem med sina diskussioner (ha ha).
För oss “vanliga” arbetare tar förmodligen tv:n en del av fritiden.
Men televisionen är inte “Bullens” grej.
Men kollar du på något?
– Bara nyheter.
Men är det något som ni känner att ni inte hinner med?
– Ja, det är att umgås med vänner, säger “Bullen”.
Ni kanske noterade tidigare i texten att toscabulle var Miriams favorit.
Vad är din?
– Alla, säger han och skrattar.
Men om du måste välja en?
– Då blir det Budapesttårta. Eller wienerbröd med pekannöt.
Ja, ni ser – “Bullen” har svårt att bestämma sig.
Inte så konstigt, Café Orkidé har ett brett utbud och allt, då menar jag allt, bakas på plats tidigt på morgonen.
Mumsfilibabba!
