ANNONS

Ingemar Sevemyr arbetade i 50 år på Stuart (tidigare Centrumtryck). Nu går han i pension.
Foto: Rebecca Linder

Stannade 50 år på samma arbetsplats

AVESTA. Ingemar Sevemyr började arbeta på Stuarts (tidigare Centrumtryck) som springpojke när han var 15 år. Han blev sedan kvar i företaget i hela 50 år, nu går han i pension.

1968 slutade Ingemar Sevemyr folkskolan. Efter sommarlovet såg hans far att Centrumtryck sökte en springpojke. Efter en intervju blev jobbet hans.
– Jag tjänade 80 kronor i veckan och mitt jobb var att köra ut leveranser till kunder på en flakmoppe. Jag hade en röd Puch, minns Ingemar.

Sista dagen på arbetet här firades med mat och musik samt att Ingemar symboliskt fick åka med en leverans på flakmoped till en av kunderna här i närheten. Han jobbade dock inte i 50 år med leveranser. Efter ett par år började han som lärling och blev sedan tryckare. Det är sedan det jobbet som han har haft under alla år. Ett yrke som har fått genomgå många stora förändringar.

– Vi har ju gått från att sätta i bly till att allt är digitaliserat. Tidigare så ansvarade jag ju enbart för själva tryckandet. Idag gör jag ju det mesta, säger Ingemar som har tyckte att utvecklingen har varit rolig och även bidragit till att han valt att stanna kvar i branschen i så många år.

För även om intresset för trycksaker har minskat i och med digitaliseringen, internet och sociala medier så finns det fortfarande jobb kvar.
– Det har blivit lite av en återkomst för trycksaker. Folk har insett att det inte enbart fungerar med sociala medier, man behöver även någonting fysiskt att hålla i som sedan kan vara till hjälp för att nå ut via hemsidor och liknande, säger Tony Brorsson, vd på Stuart.

När nu Ingemar går i pension från jobbet här så väljer han ändå att arbeta kvar lite grann på Elgiganten. Jobbet där har han fått genom sitt filmintresse. Under åren har han gjort en rad dokumentärer på lokala konstnärer i Avesta, bland annat Bo Ek, Petra Sahlin, Pernilla Nyman och Malin Ingvar Nilsson som sedan gick bort i cancer.
– Det var otroligt jobbigt men starkt att göra dokumentären om Malin. Hon berättade i kameran att hon var dödsdömd i cancer. Hon var verkligen stark, säger Ingemar.

Publicerad i Annonsbladet (Avesta/Norberg) vecka 24 2018.

 

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS