Brottningssektionen i IFK Hedemora startades av Sören Bengtsson den 7 februari 1935.
Han blev för övrigt den första i IFK Hedemora att vinna DM och det gjorde han 1936.
Mest framgångsrik är Matti Poikala som kom till IFK Hedemora från Fagersta 1960.
Året efter inleddes hans framgångsrika karriär och Matti blev svensk mästare i fristil. Det blev även tre SM-guld i grekisk-romersk stil: 1965, 1968 och 1970.
Dessutom tog han sju silver och ett SM-brons.
Inför OS 1968 i Mexico nämndes han som en av de som kunde ta medalj, men en hjärnskakning ställde till och han kunde inte delta. Men fyra år tidigare i Tokyo var Matti med, klassen var lättvikt 70 kilo och fristil. Men mötena mot VM-trean 1963, amerikanen Gregory Ruth, och VM-ettan, japanen Iwao Horiuchi, förlorades på poäng.
Poikala tog ett EM-silver i Västerås 1968 (70 kilo) och året efter fixade Matti ett VM-brons i Argentina i 74-kilosklassen, då i grekisk-romersk stil.
I samma mästerskap blev han fyra i fristilsklassen.
Matti tog även flera medaljer vid Nordiska mästerskapen.
Rolf Bylin lyckades också bra, från 1965 och några år framåt tog han fem SM-titlar som ungdom och junior.
Roland Gruvsjö var med till uttagningarna för OS i München 1972 men föll bort i sista gallringen. Han tog dock fem SM-guld som ungdom pch junior.
Andra brottare som tagit medaljer på svenska mästerskap.
❚ Sven-Olov Fransson, två brons på JSM 1960 och 1961.
❚ Gunnar Hedin, silver på junior-SM 1954.
❚ Jonny Fransson, brons på junior-SM 1961.
❚ Ulf Jansson, brons på junior-SM 1964.
❚ Mats Gustavsson, silver på ungdoms-SM 1965.
❚ B. Eriksson, brons på junior-SM 1967.
❚ Lennart Axelsson, brons på ungdoms-SM 1978.
I mitten av 80-talet kom dambrottningen i gång i klubben och det blev flera framgångsrika år. Mest framgångsrik var Maria Samils som tog två silver och ett brons vid SM. Hon var även med på EM vid ett tillfälle,
Klubben var så stor inom dambrottningen att man var tredje bästa klubb under SM säsongen 1994.
