Det är en vacker höstdag och en lågt liggande sol lyser över Tunaslätten. Maria Lindén möter upp på gårdsplanen, hon har suttit vid datorn och redovisat alla fakturor för ridhuset till Jordbruksverket.
– Det är alldeles för mycket kontorsarbete nu, säger hon och suckar lätt.
Maria Lindén tröttnade på bristen på stora ridhus i Borlänge och sökte medel hos EU, via Jordbruksverket och länsstyrelsen.
– När jag fått en idé i huvudet är det svårt att få bort den, skrattar hon.
Det var tre-fyra år sedan hon började fundera över att bygga ridhus och för att förverkliga detta behövdes en gård och hon började leta.
I Sörbro hittade hon och sambon vad de sökte.
– Vi köpte gården i juni 2018 och i den vevan ansökte jag om bidrag första gången och fick svar att det inte fanns några pengar. Sedan hörde de av sig i februari 2020 och jag fick några veckor på mig för att uppgradera och komplettera ansökan hos Jordbruksverket/länsstyrelsen.
I april 2020 fick Maria besked att hon fått ansökan beviljad.
Eftersom gården är en jordbruksfastighet har man lov att bygga ekonomibyggnader utan bygglov, men ridhus ligger i gråzonen. Maria tog det säkra före det osäkra och skickade in ansökan om bygglov i maj och det beviljades i september men vann inte laga kraft förrän oktober och eftersom de var rädda att beslutet skulle överklagas så gick det inte att planera en byggstart innan vintern.
– Jag hade velat börja bygga 2020.
I slutet av april i år började de schakta bort matjorden och anlägga hela plintgrunden. Något som inte var helt lätt eftersom det dåliga vädret gjorde att jobbet blev dubbelt så besvärligt.
– Vi fick beräkna hur många plinthål vi hann göra klara per dag. Om schakten stod öppna under natten hade de fallit ihop av regnet och vi fick börja med att städa dem dagen efter.
Plintarna som bär upp stålkonstruktionen väger hela 2,3 ton styck, totalt 90 ton.
Innan de skulle ställas på plats skulle dränering och mark rör ner.
Det är ju ingen liten uppgift hon har tagit på sig.
Hon ångrar sig inte nu, men under projektets gång har hon undrat vad hon gett sig in på.
Lärde sig, gjorde hon under resans gång.
Som den gången när hon lämnade över ritningen till grävmaskinisten och han lämnade tillbaka ritningen och sa till Maria att det var hennes jobb att rita upp var han skulle gräva.
– Man får lära sig ganska fort, konstaterar hon med ett snett leende.
– Det har varit mitt jobb att läsa ritningar, markera var det skulle grävas och gå med laserpinne.
Hela byggnaden har inhandlats av Tectum, som via underentreprenörer monterat hela ridhuset.
Ridhusbyggnaden kostade två miljoner kronor inklusive plintgrund. Ytterligare en miljon kronor blev kostnaden för det slutliga markarbetet med bland annat grus. Över 3 000 ton med grus har körts hit.
– Hade vi inte gjort de mesta av markarbetena själva hade det kostat mellan 800 000 och en miljon kronor till, förklarar Maria.
Utan sambon Viktors hjälp och alla andra som hjälpt till hade hon inte rott det här projektet i land, säger hon ödmjukt.
Nu står det i alla fall klart, ridhuset som är hela 24 x 66 meter stort och cirka 1 584 kvadratmeter.
I samband med invigningen den 16 oktober arrangerade Rommeheds stallklubb clear round (CR) och klubbmästerskap (KM) i hoppning.
Klubben har redan bokat in sig tisdagar och torsdagar.
Maria räknar med att hyra från ridklubbar, andra tränare med privatryttare som hyr, ska täcka räntekostnader och amorteringar på lånet som blir kvar efter att hon fått de äskade pengarna från Jordbruksverket/länsstyrelsen.
Ridhuset kommer att vara mest belagt under vinterhalvåret och kvällar.
Hon har också fått förfrågan från folk som vill hyra ridhuset för vallhunds-kurser.
Med tanken på den ständiga vinden över Tunaslätten, är det lätt att förstå att både hästar, hundar och stallkatten gärna vill ta lä i ridhuset.
I stallet står sex egna hästar och nio inackorderingar.
Maria tävlar på proffsnivå i fälttävlan och hoppning, men hennes mål håller hon för sig själv, även om det är lätt att förstå att med en beslutsamhet hon har haft med ridhusbygget, kommer hon säkert att nå samma framgång med tävlandet.
– Jag har ingen hästfamilj bakom mig, ingen sponsor, utan hoppas på att mitt eget hästmaterial, egna uppfödning ska ta mig längre.
Lite jobb är det kvar som att så småningom bygga sarg, läktare och fixa stora parkeringen.
Men det får vänta till nästa år.
