ANNONS

Högskolan Dalarnas filmstudenter Fredrik Gustafson och Grete Ahlberg har i samarbete med Transportstyrelsen skapat “Jag blev aldrig din”, en film som sätter faran med rattsurfande i fokus.
Foto: Sonny Jonasson

Högskolestudenter skapar livsviktig film

FALUN/DALARNA. Mobilen är en fara i bilen. Ett samtida trafikproblem med höga insatser. Transportstyrelsen vill mana till förnuft och trafikvett. Nu har två filmstudenter på Högskolan Dalarna skapat “Jag blev aldrig din” – ett lika känsloladdat som konstnärligt konturstarkt verk i ämnet. – Vi vill bidra till att göra något viktigt och beröra, berättar Fredrik Gustafson och Grete Ahlberg.

Filmen anländer i form av examensprojekt för Fredrik och Grete.
Den lyfter också farorna med mobilens närvaro i bilen, så kallat rattsurfande. Transportstyrelsen och filmstudenterna gjorde gemensam sak i trafiksäkerhetssyfte.
Det nu färdiga resultatet lyfts bland annat i myndighetens sociala medier, och filmen innehåller flera för sammanhanget nytänkande grepp.
Den kreativa underströmmen sätter en subtil ton samtidigt som syftet tydliggörs i ett både bild- och musikfostrat sceneri som tar betraktaren med in i händelsernas mitt.
Grete Ahlberg (spektakulärt nog även blågul släggakandidat inför sommar-OS i Tokyo) vidgar gällande infallsvinkel och uttryckspalett.
– Transportstyrelsen önskade igenkänningsfaktor, och det är något vi haft som röd tråd i skapandet.

Hon utvecklar:
– Vår metod är att tittaren själv ska kunna placera sig själv i sammanhanget och känna igen sig.
En filmiskt grundad taktik som som ser upphovsduon arbeta med försiktiga åthävor i känslostark kontext, snarare än att ta i så de spricker i budskap och vevande av förmaningar.
Fredrik Gustafson redogör för en upptakt vars inriktning sedermera blommade ut till något annat.
– Från början hade vi tanken att filmen skulle leda till en tragedi. Men vi omformade det hela till ett format som förhoppningsvis fungerar avskräckande.
– Vi valde en ljusare utgång, framhåller han.

De för film passionerade Fredrik och Grete har i nära samspel med Transportstyrelsen lotsat projektet framåt.
De betonar det fruktsamma jobbklimat som agerat konstant i fråga om såväl utbyte som resurser.
Vilket alltså nu förverkligar en tre minuter lång film titulerad “Jag blev aldrig din”. Tre minuter är en i forum som dessa omfattande tidsrymd.
– Ja, det är en lång, narrativ känslobaserad kortfilm, och vi har med skådespelarna spenderat fyra dagar av filmande. Två i en hyrd stuga i Falun och två i trafikmiljö, förklarar Grete.
Fredrik fortsätter:
– Vi planerade i flera veckor inför själva scenerna. Det är extremt viktigt att vara väl förberedd.

Duon betonar behjälpliga aspekter signerade sin myndighetstunga samarbetspartner, och i synnerhet på det kreativa planet där man upplevt stort spelrum.
Känslan beskrivs som genomgående naturalistisk, och anslaget omväxlande vardagligt kontra spänningstätt i ett crescendoliknande filmbygge.
– Här stärks helheten och budskapet av musiken, vilken består av en för filmen skräddarsydd låt av artisten Miliz, och låter heter “Jag blev aldrig din”, berättar Grete.
Dramaturgin skapar friktion och effekt mellan mänskliga relationer, känslomässiga reaktioner och trafiksituationer.
Där mobilen är närvarande.
Vardagliga händelser som kan leda till negativt livsavgörande incidenter.
Grete Dahlberg:
– Målet var något filmiskt bra och snyggt, samtidigt som vi hittar ett känslomässigt djup. Jag har haft konceptet i tankarna redan tidigare.

I en mångfacetterad process har Grete vilat huvudfokus på regin och Fredrik på fotot.
Nu råder en intensiv period; filmskapande och därtill C-uppsats samt stundande praktik och sedan en hel massa framtid.
I en stilla passus, likt tystnaden innan tagning, hinner de med några ögonblicks reflektion.
Över faran med rattsurfande som sådant.
Och tänkbara tendenser som föranleder detta frekvent förekommande trafikgissel.
– Tror det kanske delvis kan bottna i att man vid bilkörning inte är så medveten vad man gör, att körandet baseras på rutin och undermedveten kunskap.
– Om då mobilen är naturlig del av ens övriga liv är det nog också lätt att den fortsätter vara det i bilen. Trafiken kräver att vi verkligen visar respekt för varandra, säger Fredrik Gustafson.

Grete fortsätter:
– Den här filmen lägger korten på bordet och lyfter problemet till vidare diskussion. Vi vill få tittaren att känna, förstå och låta budskapet sjunka in med tyngd.
– Att man tänker efter en extra gång när man befinner sig i bilen, inflikar Fredrik.
Duon avslutar samstämmigt:
– “Jag blev aldrig din” är inte tänkt att skuldbelägga. Vi vill väcka positiva, självreflekterande känslor hos tittaren.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS