ANNONS

Christer Lindqvist står här vid stora Jan Matts-dammen vars gamla gruvavfall innehåller gödningsämnet fosfor och sällsynta jordartsmetaller som Grängesberg Explorationen snart vill börja utvinna.
Foto: Bo Joffer/Arkiv

Här finns material till mobiler och vindkraftverk

GRÄNGESBERG. Material till mobiltelefoner, elbilar, vindkraftverk och till och med för coca cola-tillverkning finns i den gamla anrikningssanden vid Jan Matts-dammen. Nu garanteras gruvbolaget Grängesberg Exploration upp till 35 miljoner för att fortsätta undersöka möjligheterna att utvinna ämnena. – Det här skapar en arbetsro, säger vd:n Christer Lindqvist.

I den gamla anrikningssanden efter gruvbrytningen i Grängesberg finns en rad värdefulla ämnen. Det handlar om apatit som innehåller en hög halt av fosfor, ett ämne som behövs inom jordbruket som konstgödsel.
– Den fosfor som finns där är ovanligt ren och innehåller inget kadmium och därför kan den också användas inom livsmedelstillverkning. Jag har till exempel varit i kontakt med tillverkare som levererar till coca cola, säger Christer Lindqvist.
Andra viktiga ämnen som blivit kvar i sandmagasinen efter järnmalmsproduktionen är så kallade sällsynta jordartsmetaller eller REE (rare earth elements).
– REE är en stor bristvara inom Europa och vi är nu helt beroende av import från Kina.
Dessa metaller behövs för att kunna tillverka sådant som vindkraftverk, elbilar och mobiltelefoner.
– Att en mobiltelefon kan vibrera beror till exempel på de här jordartsmetallerna.

I ett år har Grängesberg Exploration Holding AB arbetat för att så småningom kunna utvinna materialet i Grängesberg samt med ytterligare ett gruvprojekt vid Dannemoragruvan i Uppland. Hittills har man lagt cirka 25 miljoner på undersökningar, inmutningar och andra tillstånd. Och nu har företagen Pegroco Invest och Nordisk Bergteknik gått in med 7,8 miljoner i projekten i en riktad emission.
– De garanterar också bland annat ytterligare upp till 15 miljoner kronor, säger Christer Lindqvist som är vd och koncernchef.
Vad betyder det för bolaget?
– Att vi får arbetsro och har finansieringen klar till våren 2023. Vi kan jobba på och behöver inte jaga pengar.
Vad händer nu?
– Vi fortsätter med våra undersökningar, söker miljötillstånd och gör andra förberedelser. Sedan måste vi ta in pengar av större finansiärer för att kunna bygga de två fabrikerna och dra igång på riktigt.
När kan det bli aktuellt?
– Vid årsskiftet 2023-2024 räknar vi med att börja utvinna apatit i Grängesberg och ett år senare planerar vi att börja bryta järnmalm i Dannemora igen.
Vad kostar projekten?
– Apatitprojektet i Grängesberg går på ungefär 100-110 miljoner och Dannemora på ungefär en miljard.
Är du säker på att ni får in så mycket pengar?
– Ja, med tanke på det intresse vi ser för produkterna. Det här är en del av den gröna omställningen i industrin – och känns så rätt och så grönt.
Hur mycket värdefullt material handlar det om i Grängesberg?
– Det kan jag inte säga nu, men vi kommer att släppa en rapport om det snart.
Hur många arbetstillfällen kan det bli fråga om?
– 20-25 i ett första skede.

I Grängesberg undersöker man förutom Jan Matts-dammen även Hötjärn som också är ett inmutat område. Visionen för företaget är att på sikt kunna bidra till att Grängesbergs gruva öppnas igen.
– Det är den heliga gralen. Den finaste gruvan i hela Bergslagen. Där handlar det om att bryta järnmalm som huvudprodukt igen men också om att utvinna både apatit och sällsynta jordartsmetaller, säger Christer Lindqvist.

Fakta/Grangex
Grängesberg Exploration Holding AB är ett börsnoterat bolag som har två dotterbolag: Grängesberg Exploration AB och Dannemora koncern AB. Varumärket heter Grangex.
Bolaget jobbar med två huvudprojekt: Att återvinna apatit och sällsynta jordartsmetaller i Jan Matts-dammen i Grängesberg och att öppna Dannemoragruvan i Uppland igen.
Målet är att påbörja produktionen i Grängesberg vid årsskiftet 2023-2024 och i Dannemora ett år senare.
Beräknad total investeringskostnad: Drygt 1 100 000 000 kronor.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS