ANNONS

Foto: Dreamstime

“Har en känsla av att fäktning kanske hade passat mig”

“Hade jag kunnat bli en världsstjärna i en sport jag aldrig fick möjligheten att prova?” Vad Annonsbladets Niclas Bergvall kom fram till i fredagens sportkrönika? Förmodligen inte.

Ibland funderar jag på om jag aldrig fick möjligheten att prova på den sport som jag kunde ha blivit en världsstjärna i.
Inte alls en omöjlig fundering.
Fotboll och bordtennis har jag koll på, där blev jag en hyfsad medelmåtta.
Min största merit är att jag gjorde Sala FF:s allra första mål i division 3. Året var 1984 och en 19-årig Niclas skickade in bollen mot Forssa BK.
Då hade det gått 20 minuter av andra halvlek och vi låg under med 0-4 mot Borlängeklubben.
Men först var jag! Och det på den lokalt sett klassiska arenan Silvervallen i Sala, som numera är nedlagd.

I bordtennis blev det som bäst en femteplats i DM som 14-åring.
Egentligen inte så tokigt, men långt i från att vara någon världsstjärna.
Men det finns fler sporter jag testat.
Ishockey? Hyfsad som pojklagsspelare, men oduglig på skridskor.
Volleyboll? Vann silver i skol-DM i både årskurs 8 och 9 – men är man som jag blott 174 centimeter är det kört i den sporten.
Basket?. Se ovan, alldeles för kort.

Skidåkning. Alldeles för lat.
Detsamma gäller förstås löpning även om jag som vuxen sprungit fyra Stockholm Marathon.
Brottning? Haha.
Handboll? Var med några träningar som 14-åring, men när klisterburken gick sönder i väskan lade jag av. Fick dock vara med i regementslaget när jag gjorde lumpen i Linköping. Det var till och med på riksmästerskapen, men anledningen till att jag blev uttagen var nog mer att det skulle vara med en spelare från varje kompani.

Hästhoppning? Lillasyster hade visserligen häst, men…
Så där kan jag hålla på ett tag till.
Tennis, golf, bangolf, bandy (en match – ett mål), innebandy, utförsåkning, squash, badminton och så vidare.
Men det finns sporter jag aldrig fick möjligheten att prova.
En är fäktning.
Har en känsla av det kanske hade passat mig.
Ganska smidig, snabb i tanken och bra fotarbete.

Nu skriver vi 2021 och allt är försent. Någon världsstjärna blev jag aldrig.
I sport ska tilläggas.
Men den nivå jag håller i att följa sport via tv, radio, sociala medier och all form av nyhetsmedier håller nog världsklass.
I alla fall enligt min hustru och övriga familjemedlemmar.

Men i grund botten handlar det om uppoffringar, det vill säga träning, träning och åter träning.
Plus givetvis en hel del talang.
Samt en del annat, då har man kommit en bit på väg.
Men den lata Niclas hade nog vunnit oavsett vilken sport jag kanske har missat.

Hetast just nu.
I morgon startar Svenska Hockeyligan, det vill säga elitserien som jag fortfarande säger.

Kallast just nu.
När Sverige maskade i massor mot Spanien i EM-slutspelet var det “så smart” enligt många. När grekerna gjorde detsamma i onsdags i VM-kvalet mot Sverige var det “idiotiskt” och “en skam för idrotten”.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS