Jag ser hur materielförvaltaren suckar.
”Jaha, då får det bli reservstället… Inte alls bra med tanke på våra sponsorer.”
Några år senare skulle jag gå på fest med min dåvarande flickvän. Men min garderob var inte välfylld, det är den inte heller nu för tiden.
”Du måste nog köpa en vit t-shirt till den där skjortan.”
Okej, tänkte jag – cyklade ned till den populäraste klädesbutiken i stan. Köpte en vit t-shirt och cyklade hem.
En liten stund senare.
”Den är ju rosa…”
Vi är åtta procent av befolkningen som är färgblinda, eller som har ett defekt färgseende. Alltså vi män – hos kvinnorna är det blott en procent.
Att kalla det ett handikapp är kanske att ta i, men visst har det ställt till en del problem för mig. Bland annat kunde jag inte bli elektriker (”klipp av den röda tråden”), målare, lokförare eller pilot.
Värst är det med rött och grönt och när Sala FF, där jag spelade, skulle möta IK Franke var det kaos i mitt huvud.
Sala FF har röda trojor, vita byxor och röda strumpor – Franke, grönt, vitt och grönt.
Det funkade inte, hade ingen aning vem jag skulle passa.
Men det är inte bara rött och grönt som ställer till det, blått och lila, grönt och brunt, vitt och rosa och så vidare.
När jag och hustrun förra veckan tog en liten promenad så var hon lite tagen av alla vackra färger som dyker upp på hösten. Jaha, tänkte jag.
Det är ju inte så att jag är färgblind, det vill säga att jag ser allt i grått.
Får ofta frågan om hur gult ser ut för mig. Svaret blir: Ingen aning eftersom jag inte vet hur alla andras gula färg ser ut.
Redan när jag mönstrade för militärtjänstgöring som ung pojke gick det upp för mig att jag har defekt färgseende.
”Det här ser inte bra ut, mer defekt färgseende har jag aldrig sett.”
Sa den äldre mönstringsgubben till mig och log.
Men hur kan jag då köra bil frågar du dig kanske? Hur vet jag när det blir grönt ljus på trafikljusen?
Som tur är vet jag skillnaden på upp och ner. Rött uppe – grönt nere.
På lågstadiet fick vi elever ofta uppgiften att måla av en blåmes eller domherre. Jag hade ingen aning om hur jag skulle göra, men då visste jag inte varför och det var rent sagt ett helvete att få ihop.
Nu vet jag varför.
