ANNONS

Grängesberg ruvar på gruvliga rikedomar

GRÄNGESBERG. Nordic Iron Ores, NIOs, förre vd Christer Lindqvist är tillbaka i Västerbergslagen och har ansökt om undersökningstillstånd för den rika järnmalmen under Spendrups bryggeri.

Christer Lindkvist kom redan under åren innan han lämnade NIO 2015 fram till att järnmalmen på djupet under Grängesberg var möjlig att bryta från Blötbergsgruvans håll. Man skulle då slippa pumpa Grängesbergs gruva och problemet med hängväggen som riskerar att leda till att centrala Grängesberg och halva Spendrupsanläggningen långsamt kommer att börja sjunka igen. Nu håller vattenmassorna emot så sedan gruvan stängdes har sättningarna under Spendrups upphört.
– Jag kommer att kontakta Fredrik Spendrup och förklara hur jag tänker och vad jag planerar att göra när Bergsstaten prövat ansökan. Nu säkrar jag visionen om Västerbergsslagens malmfält från Grängesberg till Håksberg, säger Lindqvist.
Han konstaterar att Grängesbolaget avstått från att försvara sina undersökningstillstånd så de har legat oskyddade sedan 2016.

Grängesgruvan stängdes 1990 då var man nere på 650 meter. SSABs utredning 1984 visade att förkastningssprickan som går från dagen klyver malmkroppen på 720 meters djup. SSABs prospekteringsborrningar hade påvisat en brytvärd mineralisering på 800 meters djup. Järnmalmspriserna mycket låga så det senaste malmtåget gick 19 mars 1990.
Mineralisering i gruvan är i samma storleksordning som allt som har brutits i gruvans hittillsvarande historia hävdar Grängesberg Iron:
“Malmkroppen är väl känd och är en av de allra största homogena järnmalmsfyndigheterna i Europa. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) analyserade 2009 tidigare geofysiska mätningar. Resultaten visar att malmkroppen fortsätter till minst 1700 meters djup”, skriver Grängesbolaget på hemsidan och som har brytningsrätten för den vattenfyllda gruvan.
– Blötbergs- och Grängesmalmen är av samma höga kvalitet som Kirunamalmen. Att LKABs malm är ändlig gör att det säkert kommer att finnas intresse bland investerare.

Malm med så här hög järnhalt att malmen betalas med en rejäl premie. Som jag ser det är det bäst att börja bryta i Blötberget och sedan gå mot djupet i Grängesberg och därefter gå in under Väsman där järnhalten är låg och sedan vidare mot Håksberg. De tekniska utmaningarna att gå mot djupet under Grängesberg eller att gå in under sjön Väsman är ungefär lika stora.
– Jag säkrar nu en vision om lång gruvdrift. Inte bara är tolv år som det finns malm till i Blötberget, säger Christer Lindkvist som kan hoppas på att Bergsstaten godkänner hans ansökan för då har han ett gyllene läge när NIO går in i skarpt läge under våren med sikte på återstart 2021

Christer Lindqvists ansökan om undersökningstillstånd kallas Grängesberg nr 100 och 200 och är 1453 hektar stora. Det omfattar utöver järn också apatit, skandium, yttrium, lantan samt lantanider (som är en grupp av 16 sällsynta jordartsmetaller). Det kostar honom en avgift till Bergsstaten på 30000 kronor att skydda den delen av hans vision.
NIO kom fyra dagar senare in med en ansökan för Ludvikafältet på 955 hektar som delvis omfattar samma område från NIO:s bearbetningstillstånd i Blötberget vidare över sjön Väsman till Håksbergsgruvorna, områden som NIO tidigare undersökt. Denna inmutning kostar 19 000 kronor och omfattar också guld, koppar och molybden.

Samarbete krävs annars ligger bollen hos Bergsstaten som ska avgöra om Lindqvist bolag Linro eller NIO ska vinna de överlappande undersökningsområdena.

Publicerad i Annonsbladet vecka 07 2019.

Tillägg 27/2

Christer Lindkvist bolag Linro har justerat sin ansökan om undersökningstillstånd för Grängesberg 200 med en ny karta som har lämnats in till Bergsstaten så att det går mellan Grängesberg och NIO:s bearbetningstillstånd Blötbergsgruvan K nr 1. Därmed finns bara NIOs ansökan för Ludvikafältet.

BO JOFFER

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS