Många svenskar födda 1945-1955 kliver nu ur arbetslivet, och faktum är att Sverige i en tämligen snar framtid kommer att ha hög andel åldringar. 50 procent fler än i dag, berättar arbetsmarknadsanalytikern Jan Sundqvist. “Det saknas folk att fylla alla dessa vakanser på arbetsmarknaden”, utvecklar han.
Foto: Sonny Jonasson

Går på djupet med arbetsmarknadens utmaningar

DALARNA. Arbetsmarknaden i länet är en känslig barometer. En samtida berg och dalbana med toppar och dalar. På sina håll styrkor som placerar Dalarna i framkant kontra övriga landet.

Jan Sundqvist, arbetsmarknadsanalytiker, äger statistisk vetskap.
– Sveriges arbetsmarknad står inför stora utmaningar de kommande 20 åren, konstaterar han.
Jan Sundqvist ger en tydlig analys av samtidens sysselsättningsdilemma. Han är arbetsmarknadsanalytiker på Svamac AB och tidigare verksam vid Arbetsförmedlingen. Nyligen talare vid en temadag om kompetensförsörjningen i Dalarna.
Det statistiska perspektivet är rotat i dagsläget, prognosen sträcker sig över lång tid och analysen ämnar ge idéer att skapa konstruktiva lösningar även bortom en bitvis oroande horisont.
Framtiden kräver stora insatser i många riktningar.
– På grund av stora pensionsavgångar kommer vi i Sverige de kommande 5 åren att behöva nyanställa 100 000 personer, varje år.
– Den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder kommer under dessa år att vara totalt cirka 16 000, berättar Jan.
Vilket berör en problematik.
– Största svårigheten är att det på delar av marknaden finns ett motstånd att anställa utrikes födda personer.
Vilket måste övervinnas för att vara i närheten av att komma till bukt med bristen på arbetskraft.
Han utvecklar i anslutning till en knixig fråga med flera parametrar.
– Problemet är också kulturellt, då det redan en bit ned i Europa och i än högre grad på andra sidan Medelhavet fortfarande råder uppfattningar om att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen.
– En inställning som följer med många utrikes födda, och därför är dessa kvinnor i åldrarna 30-40 en grupp individer med problem att närma sig arbetsmarknaden. Där är det viktigt att överbrygga dessa mönster med information, att i Sverige är tanken att alla är med och hjälper till.
I Jan Sundqvists bedömning är vuxenutbildningen en viktig metod med mening att uppnå mål.
Och därtill liknas gymnasieutbildning som i dag nästan direkt avgörande för huruvida du erbjuds arbete.
– Det är stora skillnader mellan att bara ha grundskole- kontra gymnasieutbildning. Har du läst på gymnasiet får du lättare jobb, och det är ett mönster vi kan spåra många år bakåt i tiden.
– Därför har vuxenutbildningarna i dag en mycket viktig funktion, och de gör på många håll ett mycket bra jobb. Inte minst här i Dalarna, berömmer Sundqvist.
Dalarna sägs kunna uppvisa fler positiva tendenser än många andra län i riket. Vilket bland annat yttrar sig i en för november månad minskad arbetslöshet för utrikes födda dalfolk. Statistik Annonsbladet får ta del av visar att denna minskning är hela 1,2 procent, vilket i symbios med Kalmar är störst i landet för perioden i fråga.
Jan Sundqvist:
– Det visar framför allt att vuxenutbildningarna gör rätt saker, och att de bör satsas på. De är det absolut billigaste, och bästa, sättet att få ut folk i arbete och det gäller alla oavsett nationell härkomst.
Konsekvenserna av att som ovan nämnt ha stora grupper individer utan yrke eller sysselsättning är flerfaldiga.
– Ja, det kan ju i praktiken innebära en risk för livstids beroende av olika former av försörjningsstöd. Och det innebär i sin tur andra samhällskostnader, då många mekanismer hänger ihop som i ett ekonomiskt kretslopp, förklarar Jan Sundqvist.
Att många svenskar födda 1945-1955 nu kliver ur arbetslivet är en tung faktor att ta i beaktande för samtida och framtida arbetsmarknad.
– Det saknas folk att fylla alla dessa vakanser på arbetsmarknaden, och jag brukar lite skämtsamt säga att det rådde lathet på nittiotalet, yppar Jan med reproduktionstakten i åtanke.
Sverige kommer tämligen snart att inhysa en betydligt högre mängd åldringar än i dag.
– Man får lägga på 50 procent av dagens siffror, och det är fruktansvärt höga nivåer, redogör han och hänvisar till en prognos genomförd av SKR (Sveriges kommuner och regioner).
– Vi behöver klargöra vilka branscher som förtjänar störst satsningar, politiker behöver tänka långsiktigt bortom fyraårsperioder och vi behöver kunna erbjuda fler yrken även till dem som saknar gymnasieutbildning.
I det stora hela är ljusglimtarna flera, men utmaningarna måhända ännu fler.
Dalarna gör bevisligen framsteg och tänker i rätt banor, men mycket jobb gällande jobb kvarstår för både län och land.
Jan Sundqvist pausar.
Och sammanfattar:
– De kommande 20 åren blir tuffa.

Arbetsmarknadsstatistik för Dalarna, november 2019

*Arbetslösheten ökade nationellt med 0,4 procent för alla åldersgrupper. För ungdomar 0,8 procent och utrikes födda 0,3 procent. I Dalarna var utvecklingen mer upplyftande, där motsvarande siffror är 0,2 procents ökning för alla åldersgrupper, 0,1 bland ungdomar och som positivt utropstecken hittas minskningen av arbetslösa utrikes födda med hela 1,2 procent.
*På riksnivå kan man se ett samband mellan mellan minskningen av anställningsstöd, framför allt extratjänsterna, och en ökning av den öppna arbetslösheten.
*En trolig förklaring till Dalarnas gynnsamma siffror är att personer som varit anställda med stöd senaste året, i större utsträckning än i övriga riket klivit över i osubventionerade anställningar alternativt inlett utbildningar. Vilket också stöds av en minskad arbetslöshet hos utrikes födda individer.
(Källa: Svamac AB).

Publicerad i Annonsbladet Dalarna, alla editioner från v51

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS