Skinnlösa knogar och fortsatt mörker. Allt hopp om nyvunnen förmåga släcktes.
Tillkallade händiga händer. Varde ljus.
Irriteras över individer med förmåga att få praktiska göromål att framstå som ytterst enkla. Håller god min, för utan dessa personers välvilja så skulle mitt liv bli svårare.
Fortsätter försöka, förmodligen mer snål än smart.
En annan tänkbar förklaring är bristande motivation – av hustrun stundtals benämnd lättja.
Min motivation för jakt är just nu stark. Bytet är gult och gömmer sig gärna under granar.
Kantarellers påverkan på min fysiska prestationsförmåga förvånar. Timslånga turer i, ofta risiga och kuperade, skogsområden upplevs aldrig som speciellt plågsamma. Blotta tanken på att promenera samma sträcka utan hopp om framgång i form av smörstekta kantareller eller en sås kryddad med sådana direkt motbjudande.
Motivation slår klass.
