Karl H Kruse tar emot i en av lägenheterna i det vackra ljusa huset vid Dalgången, alldeles intill Säterdalen. Här har han och hustrun Anette samt tonårsdottern June bott i några år. Deras äldste son William är bosatt i Göteborg.
Från början kommer Karl från Berlin och han flyttade senare till Hamburg för att utbilda sig till skeppsriggare – vilket han tog ett gesällbrev i. Men 1967, vid 21 års ålder, lockade nya äventyr norrut.
– Jag skulle göra min militärtjänst då, men jag hade precis träffat kvinnan som skulle bli min första fru. Hon kom från Falun och jag ville flytta till henne. Därför frågade jag helt enkelt om jag fick slippa göra militärtjänsten för att i stället flytta till Sverige. Sådan har jag alltid varit, jag har frågat mig fram. Och det gick vägen, de blev paffa och sade att “det är ingen som har frågat om det förut, du blir nog den förste tysken som slipper göra militärtjänst”, berättar Karl H Kruse som flyttade till Falun och ett par år senare fick besked om att han fått frisedel från den tyska militärtjänsten.
Men i Sverige gick det inte riktigt som han planerat, det fanns inga jobb som skeppsriggare.
– När jag berättade för en handläggare på Arbetsförmedlingen att jag hade ett gesällbrev som skeppsriggare så sade han “Vilket jäkla jobb, kan du inte göra något annat?” Då flyttade jag till Ronneby i Blekinge och utbildade mig inom elektronik, till Radio- och TV-tekniker. Jag har faktiskt fortfarande kontakt med Bertil, min gamle lärare, som är i 90-årsåldern i dag.
Efter avslutad utbildning i Blekinge liftade Karl till Stockholm för att söka jobb.
– Sedan bosatte jag mig i Falun och Borlänge och startade eget, utan att veta hur slitsamt det var. Jag reste runt i hela Sverige och jobbade med elektronik samt restauranginredning. Bland annat designade jag inredningen till bland annat Daily News och källaren vid Saga i Borlänge.
När det blev tuffa tider för restaurang- och inredningsbranschen sökte Karl sig till byggbranschen där han anlitades som konsult och utformade montrar till byggmässor.
– Jag skapade ett hörn av ett hus, där man kunde visa upp både insidan och utsidan samtidigt. Dessutom stod hörnet av sig själv. Det blev väldigt lyckat och när vi var på en stor byggmässa i Tyskland så berömde mässchefen mig inför hela pressuppbådet och sade att min monter var den snyggaste han någonsin sett. Det glömmer jag aldrig, säger Karl H Kruse.
Trots att Karl jobbade hårt var det dock svårt att få lönsamhet för företaget som Karl hade anlitats av och han drog sig tillbaka till en stuga i Källviken i Falun för att vila upp sig.
– Då fick jag tips om att gå en kurs i turism i Sälen. Jag hoppade på, men kursen gav inte så mycket. Däremot träffade jag en kvinna som var konstnär och som fick in mig i konstens värld. Jag kunde bara rita streckgubbar på den tiden men hon kunde säga “Titta på vattnet, på alla reflektioner och skuggor”. Hon öppnade verkligen mina ögon och fick mig att se saker på ett annat sätt. Efter det började jag måla akvareller.
Hur hamnade du i Säter?
– Det var någon som sade “Du är ju uppfinnare, då borde du jobba på prototypverkstaden i Säter”. Jag flyttade hit, men själva uppfinnandet drog ut på tiden. Jag frågade om jag fick “kladda lite” på väggarna i en skollokal som skulle renoveras. Jag målade bland annat av personalen på väggarna, vilket de uppskattade. En del av det jag målade finns kvar och annat är övermålat. Jag fick senare tillgång till en ateljé ute på Skönviksområdet.
Men ryktet om att Karl kunde måla stora saker hade spridit sig och snart fick han uppdraget att utsmycka Säters järnvägsstation och väntsalen med stora målningar samt figurer på perrongen, de finns numera på järnvägsmuseet i Falun.
– Jag fick även uppdraget att skapa den stora Hedemoraryttaren, i den södra rondellen där riksväg 70 och länsväg 270 möts. Jag fotade först den tomma rondellen och gjorde en skiss hur jag tänkte mig ryttaren. Mikael Bergman var stadsarkitekt i Hedemora och sade “Alla ska se sidan, oavsett vilket håll man kör från. Man får inte köra rakt in mot rumpan på hästen!” Så då vinklade vi hästen så att rumpan är ut mot åkern, säger Karl H Kruse.
Han har handmålat hela Hedemoraryttaren, men stötte på problem.
– Det visade sig att färgen inte höll, så vi fick åka till Färghuset i Borlänge som löste problemet och ordnade fram rätt färg. Vi fick tvätta av hela ryttaren och börja om. Det var ett gigantiskt projekt, i dag förstår jag inte hur jag kunde tacka ja, säger Karl H Kruse.
Dessutom har han jobbat som museitekniker på Mentalvårdsmuseet i Säter och inom Säters kommun med att bygga databaser, konstutställningar med mera.
– Jag har kunnat använda mig av min bakgrund inom elektroniken i konsten, bland annat i mina potatistavlor vid Skördefesten där jag lagt in ljus och ljudkulisser. Numera jobbar jag mest via datorn. Där är man fri och där kan jag göra som jag vill.
Hur känns det att belönas med kulturpriset?
– Helt fantastiskt! Jag blev så överraskad att jag nästan fick spänningshuvudvärk. Det är verkligen en uppskattning, säger Karl H Kruse som länge har varit engagerad i att få fler att upptäcka och uppskatta Säter.
– Det gäller att få de som passerar förbi på riksväg 70 att stanna till och upptäcka staden. Jag konstruerade ställningen med klockan, vid infarten till Salutorget. Nu står det “Söta Säter” på skylten men från början stod det “Handelsplats”. Det gäller att fånga folks uppmärksamhet. Först kanske de tittar på klockan och då ser de skylten om att det finns en handelsplats i Säter. Nästa gång kanske de passar på att köra in och stannar och handlar, fikar och äter. Jag vill få fler att uppleva Säter, säger årets kulturpristagare.
Namn: Karl H Kruse. Jag heter Heinz i mellannamn, ett namn som jag inte gillar, men jag har lagt till initialen H i stället.
Ålder: 75 år.
Yrke: Pensionär och konstnär.
Familj: Gift med Anette som jag har sonen William och dottern June med. Jag har även sonen Tomas och dottern Carola från tidigare äktenskap.
Intressen: Mitt jobb är mitt intresse. Min hobby är att illustrera, kan man säga. Sedan är jag väldigt engagerad inom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH-Hoppet, här i Säter. De gör ett fantastiskt viktigt arbete.
Aktuell: Får Säters Kulturpris 2021. Kulturnämndens motivering lyder: “För en verksamhet där konst skapats och inkluderats i miljöer som människor besöker eller vistas i, samt hans engagemang och närvaro i många människors vardag”.
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nr 49, 2021.
