Björn och Sissel Lyngvaer kommer från Norge och har bott i Vikmanshyttan i drygt 20 år. De båda har sysslat med träning i hela sitt liv.
– Nyligen lyfte jag 213 kilo i bänkpress. Inte illa för en 61-åring. Det tyngsta jag har lyft var 272,5 kilo, vilket jag gjorde vid 35 års ålder men det räknades inte som ett officiellt rekord då det inte var någon riktig tävling, säger Björn Lyngvaer som efter pandemin ser fram emot att tävla i bänkpress på nytt.
Sissel Lyngvaer tävlade i längdskidåkning och löpning i unga år.
– Men sedan fick jag problem med ryggen. Då började jag med styrketräning och sedan halkade jag in på bodybuilding, berättar Sissel Lyngvaer.
– Och sedan har Sissel tränat styrka med Norgeeliten i både alpint, skridsko och sprintlöpning, tillägger Björn Lyngvaer.
– Där kunde jag visa eliten att jag var starkare än dem på vissa moment och att alla kan bli starka på något. Det är samma principer som här med nybörjarna, att introducera dem för grunderna inom styrketräning och hur man bygger upp musklerna. Det gäller att inte ha för bråttom, säger Sissel.
Hon träffade sin blivande man på en udda plats.
– Vi möttes i en hiss. Jag höll på med både bodybuilding och styrkelyft och sade till Sissel att “Du ska börja träna bodybuilding och så ska du bli min fru!” berättar Björn med ett skratt.
De båda har nära till skrattet och det märks att de trivs som gymägare.
– Det är kul att hjälpa folk att komma i gång med sin träning. Vi blir som en stor familj här, när det är så litet, säger Sissel.
– Det finns många unga som mår dåligt av olika anledningar. Det kan vara att de saknar jobb, eller att de mår dåligt över pandemin. Men de kommer hit och tränar och pratar med oss. Vi blir nästan som terapeuter ibland, säger Björn.
På väggarna finns fortfarande de vackra gamla målningarna kvar. Det var dock på tal om att eventuellt måla över dem.
– Vi hade en omröstning om det och 90 procent ville behålla väggmålningarna. Det är kul att ha kvar dem. Speglarna har satts upp så att de inte skadar målningarna. Nyligen hade vi besök av en man som hade träffat sin fru här på en dans för 40 år sedan och han kände igen sig här inne, förutom gymutrustningen då, säger Björn Lyngvaer.
Medlemmarna får även vara med och tycka till om nya maskiner som ska köpas in.
– Vi driver inte gymmet för att tjäna pengar. Vi återinvesterar pengarna i ny gymutrustning, säger Sissel Lyngvaer.
– Och när vi ska skaffa nya maskiner så frågar vi medlemmarna vad de saknar. Det är viktigt att låta dem vara delaktiga, tycker Björn Lyngvaer.
– Vi är som ett lag här. Vi stöttas och hjälps åt och skapar nya relationer, säger Sissel.
Omkring 150 medlemmar är aktiva på gymmet. Vikmanshyttans Atletklubb är också med på tåget och har sitt lilla krypin på den gamla scenen.
– Vi startade upp Atletklubben igen 2002, efter att den legat i träda i flera år. Då höll vi till i gamla bankens lokaler. Nu är vi och gymmet i symbios med varandra. Det känns jättekul. Vi i Atletklubben har några medlemmar som tävlar, bland annat några duktiga tjejer som tävlat i ungdoms-SM, säger Leif Hagman, ordförande i Vikmanshyttans Atletklubb.
– Jag och Leif har tränat ihop i flera år och har en bra kemi. När vi tänkte ta över gymmet från Patrik Lindström, som äger hela Folkets hus, så hade vi ett möte med Leif eftersom vi var tvungna att ha med oss Atletklubben på tåget. Vi behöver varandra, säger Björn Lyngvaer.
Två av gymbesökarna vid Annonsbladets besök var Britt-Marie Bergman och Gunnel Olsson.
– Det är jättekul att träna här. Jag har tränat till och från sedan i våras. Perfekt att ha fem minuters promenad hit, säger Britt-Marie Bergman.
– Och så får vi så mycket hjälp här, berömmer Gunnel Olsson.
Just det personliga engagemanget är något som är extra viktigt för paret Lyngvaer.
– Här kör vi mycket “old school” med fria vikter och att det är en personlig atmosfär här. Vi vill engagera oss i alla som tränar här. Sedan peppar de varandra att hela tiden göra bättre resultat. När någon slår personligt rekord så rings det i en klocka och så applåderar alla som är på gymmet just då. Vi har en fin gemenskap, säger Björn Lyngvaer.
– Det är viktigt att få alla att känna sig sedda, säger Sissel Lyngvaer.
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nr 44, 2021.
