Vid en pressträff berättade SVFF:s ordförande även om vinterns stora snackis kring Östersunds FK:s elitlicens samt vårvinterns största snackis – coronaviruset – och hur det sistnämnda kan påverka den inhemska elitfotbollen.
Men han berättade även om sitt smärtsamma minne från en Bragematch i Borlänge.
– Jag får nästan lite krampkänning i låret när jag tänker på Domnarvsvallen, säger han.
Med sig på dalabesöket hade Karl-Erik Nilsson Caroline Waldheim, fotbollförbundets projektledare för samhällskontakter. De båda tog emot pressen på Idrottens Hus, tillsammans med representanter från Dalarnas Fotbollförbund.
– Vi har träffat personalen här i Idrottens Hus. Senare i kväll har vi en träff med representanter från kommuner och föreningar i Dalarna. Där kommer vi bland annat att berätta om vårt arbete kring breddfotbollens samhällsnytta, säger Karl-Erik Nilsson.
– UEFA (Europeiska Fotbollförbundet) har gjort studien SROI, som står för Social Return On Investment (social avkastning på investeringar). Den visar att breddfotbollen i Sverige bidrar med 23 miljarder kronor till samhällsnyttan på olika sätt, berättar Caroline Waldheim.
“Breddfotbollen i Sverige bidrar med 23 miljarder kronor till samhällsnyttan på olika sätt”, berättar Caroline Waldheim, fotbollförbundets projektledare för samhällskontakter.
Det handlar om direkta ekonomiska effekter, i form av byggnationer av nya anläggningar, men även om olika sociala effekter som en minskad brottslighet och ett minskat utanförskap. De hälsomässiga effekterna, i form av minskade sjukdomsfall, räknas också in.
– Vi har tagit fram en kalkylator där varje förening kan räkna ut själva hur man står sig. Studien är dock lite trubbig, eftersom den bygger på mängden spelare i en förening. Givetvis är även mindre föreningar oerhört viktiga, säger Caroline Waldheim.
– Vi har länge vetat att fotbollen ger samhällsnytta. Nu kan vi även mäta det, säger Karl-Erik Nilsson.
Förbundet vill på olika sätt försöka behålla spelare längre inom fotbollen.
– Många lägger av när de är elva, tolv år. Men oftast handlar det inte om att de har tröttnat på fotbollen utan snarare om att de inte är tävlingsmässigt beredda att köra fyra träningar i veckan plus en match på helgen. Men de kanske är mer benägna att fortsätta längre på en mer bredd- och motionsnivå. Då kan man även behålla dem i föreningen så att de kan bli ledare eller domare eller ha en annan roll inom föreningen, säger Karl-Erik Nilsson.– Om ungdomarna slutar spela i tidig ålder så är det väldigt svårt att få tillbaka dem till sporten, tillägger Stig Stjärnesund, vice ordförande i Dalarnas Fotbollförbund.
När pressträffen hölls återstod det bara ett par veckor till Dalarnas främsta fotbollsklubb, IK Brages, planerade säsongspremiär i Superettan (som sedan sköts upp). Detta efter en märklig vinter där Borlängelaget var klara för Allsvenskan, på pappret, i ett par veckor då Östersunds FK först blev av med sin elitlicens men överklagade och fick tillbaka licensen i nästa instans. Därför fick Karl-Erik Nilsson frågan om hur han ser på hela den här situationen.
– Det här är så väl ordnat att det hanteras av oberoende nämnder. Licensnämnden ska granska och analysera om klubbarna har de ekonomiska musklerna för att spela i en viss division nästa säsong. De fattade beslutet att inte bevilja ÖFK elitlicens, säger Karl-Erik Nilsson.
Ärendet gick sedan vidare till nästa instans.
– Klubben överklagade till nästa oberoende nämnd, överklagandenämnden. Mellan dessa beslut hade det hänt en del saker som gjorde att överklagandenämnden fattade ett annat beslut och därmed gav Östersund licens och klartecken att spela i Allsvenskan, säger Karl-Erik Nilsson och fortsätter:
– Detta är ingen fråga för förbundsstyrelsen. Jag är glad över att vi har det här systemet där vi har experter på både fotboll, juridik och ekonomi, säger han.
Frågan om Östersunds FK och den indragna elitlicensen har engagerat Fotbollssverige under vintern.
– Det som har hänt är otroligt ovanligt. Sedan blev det även en fråga om Östersunds FK hade vilselett licensnämnden. Det har analyserats men förbundsjuristerna har kommit fram till att det inte finns grund för att göra någon sådan anmälan. I det avseendet är den frågan avklarad. Sedan har alla fotbollsintresserade en åsikt i frågan. Jag tycker att det här visar att vi har ett bra och rättssäkert system, säger Karl-Erik Nilsson.
“Det som har hänt är otroligt ovanligt”, säger Karl-Erik Nilsson om turerna kring Östersunds FK:s elitlicens, som gjorde att Borlängelaget IK Brage var i Allsvenskan, på papperet, i ett par veckor.
Han passade även på att nämna en Bragerelaterad anekdot.
– Jag dömde ju 150 matcher i Allsvenskan och den enda match jag har fått bryta på grund av skada var en match i Kvalsvenskan, där Brage mötte Västra Frölunda på Domnarvsvallen. Jag fick en muskelbristning i den 40:e minuten och tvingades utgå. Leif Sundell fick hoppa in och döma färdigt matchen. Därför får jag nästan lite krampkänning i låret när jag hör talas om Domnarvsvallen, säger Karl-Erik Nilsson och ler åt minnet.
Pressträffen hölls den 10 mars, vilket innebar att Coronaviruset då ännu inte hade fått några konsekvenser på Idrottssverige i form av matcher utan publik. Det hade heller inte fattats något beslut om att skjuta upp starten av serien för elitlagen.
– Formellt sett så är det förbundet som beslutar om vi ska skjuta upp starten av Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan. Vi har en tät dialog med intresseorganisationerna om detta. Sedan lyssnar vi på vad myndigheterna säger. Vi har en grupp som träffas dagligen och stämmer av det aktuella läget. Vi följer det här väldigt noga, säger Karl-Erik Nilsson.
Har ni diskuterat något liknande tidigare, under din tid inom förbundet?
– Vi hade en diskussion efter terrorattacken på Drottninggatan, då det var seriepremiär i stort sett samma dag. Den gången beslutade vi, tillsammans med polisen, att idrotten skulle rulla på som vanligt. Det är nog det närmaste vi har kommit att ställa in matcher eller spela utan publik, på grund av händelser utifrån. Men den händelsen går ju inte att jämföra med situationen som vi har just nu, säger Karl-Erik Nilsson.
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarnas samtliga editioner, nr 13 2020.
