Nils Holmdahl, 71, är uppvuxen i Göteborg och fick höra mycket om orättvisor och fattigdom av arbetare som var med i samma idrottsförening. I gymnasiet kom han för första gången i kontakt med Dan Andersson.
– Han pratade om samma saker och jag blev intresserad av att åka och besöka de platser han beskrev, berättar Nils Holmdahl.
Väl uppe i finnmarken träffade den blivande författaren många äldre människor som kände Dan Andersson, bland annat hans syster Anna.
– Hon eldade på intresset, förstås.
Ett ödetorp i Rikkenstorp fångade också intresset och har sedan 1972 varit Nils och hustrun Hélénes hem.
Nils Holmgren har tidigare skrivit om Dan Andersson, men biografin “Dan Andersson – myt och sanning” ska, enligt författaren, innehålla mycket material som aldrig tidigare publicerats.
Han har samlat material ändå sedan 1968, men det är under de senaste sju åren som arbetet med boken intensifierats.
– Jag fick en bra start genom att träffa många som kände honom och sedan har jag som en envis rackare följt upp en massa spår och letat upp både brev och manuskript som aldrig tidigare publicerats, berättar han.
I de biografier och doktorsavhandlingar som tidigare skrivits om Dan Andersson har kvinnorna runt honom minimerats, anser Holmdahl.
– Jag lyfter fram hans mamma, hustru, fästmör, kvinnliga vänner och diskussionspartner. Det känns jättebra att de äntligen får ta plats.
Som en del i Dan Andersson-veckan släpptes häromdagen biografin i Brunnsviks bokstuga.
– Det känns bra att den är klar, men en tomhetskänsla börjar smyga sig på, säger författaren.
Vad ska du göra nu?
– Efter att ha vilat lite så kommer jag säkert att börja skriva på någon annan bok i vinter. Det finns flera intressant och olösta mord här i finnmarken som jag har gjort en massa research om.
Myter om Dan Andersson
Här är några av de myter om skalden som Nils Holmdahl avlivar i sin bok:
– Att han tog livet av sig. “Det stämmer inte. Han dog i en olycka på hotell Hellman i Stockholm där de hade behandlat rummen med cyanväte mot vägglöss och inte vädrat ut ordentligt. En gäst i ett annat rum dog också.”
– Att han var sjöman. “Absolut inte”.
– Att han var oerhört fattig. “Ja, under en period, men senare hade han goda inkomster men inte så mycket koll på pengar.”
– Att han var en demonisk spelman som fick alla kvinnor på fall. “Nej, andra spelmän var inte så imponerade av hans fiolspel. Och mot de kvinnor han tyckte om var han charmerande, men annars kunde han vara ganska sarkastisk och elak mot kvinnor.”
