ANNONS

Kramsaknaden är till följd av pandemin påtaglig hos både gammal och ung. Personerna på bilden är nära vänner och utan sjukdomssymtom.
Foto: Sonny Jonasson

Förlorad närhet en tuff pandemikonsekvens

DALARNA Pandemin innebär akut krambrist. Många säger sig sakna den fysiska närhet kramen ger. Omfamningens betydelse är vetenskapligt grundad.

– Fysisk närhet är ett av våra mest basala behov och att kramas bidrar till såväl välbefinnande som välbehag, betonar Annika Svedberg som är chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

I en ansats att försöka kompensera mångas förlorade kramar lanserar nu Apotek Hjärtat därför ett filmklipp som välmenande motvapen.
Filmens 60 sekunder långa innehåll utgörs av en innerlig, lika ömsint som intagande kram två personer emellan.
För en involverande känsla och mer realistisk förnimmelse av att själv “deltaga” i kramen nyttjas 3D-ljud (lurar rekommenderas) och tanken är också att det visuella intrycket ska bidra till upplevelsen av en riktig kram.

En forskningsbaserad, digital åtgärd för att åtminstone delvis bygga bro över ett tomrum i verkligheten.
– Med filmen vill vi så gott det går återskapa kramens positiva effekter och bjuda in till en omfamnande upplevelse som kan hjälpa människor att hålla ut i tider av social distansering, förklarar Annika Svedberg.
Som bakgrund beskrivs 2020 för många som ett år av längtan. Att fika eller dinera med far- och morföräldrar, styra upp stora, bullrigt härliga släktfestiviteter.
Eller i all enkelhet hänge sig åt den medmänskliga storheten i en varm kram.
Samma apotekskedja har givit siffertitanerna på Sifo i uppdrag att skärskåda hur pass stor avsaknaden av kramar är hos svenska folket.
Mycket stor, visar det sig.

Hela 57 procent upplever att den sociala distanseringen påverkat dem negativt. Ännu fler – 71 procent av de tillfrågade – berättar också att de saknar att kramas med personer de under nuvarande omständigheter bör hålla distans till.
Ovan nämnda filmsnutt har fått ändamålsenliga titeln “Omfamningen”, och lanserades lika lämpligt i samband med förra veckans tematiskt kända “Kramens dag”.
Man vill kommunicera en nära kram-upplevelse som kompensation för de nu uteblivna kramar som hålls gisslan av coronapandemin.

Initiativet är empatibaserat, men också fött ur fakta.
Befintlig forskning i ämnet och samarbete med Doktor Rebecca Böhme, universitetslektor inom neurovetenskap, har skänkt insikt och kunskap om de många fysiska värden som inte minst förverkligas av kramar.
Summa summarum – närhet och fysisk beröring påverkar hjärnan och har direkt inverkan på vårt välmående.

I centrum står känselbarken i hjärnan, och det fina i kråksången sägs vara att hjärnan registrerar liknande intryck av att beskåda beröring – som i denna filmade variant i “Omfamningen”.
Därtill framhålls faktorer som leende och det nära ljudet av en kram kunna förstärka det positiva intrycket.
Rebecca Böhme:
– Viss forskning pekar på att man kan uppnå en liknande effekt genom att se andra kramas, därför är det är intressant att visualisera forskningen på det här sättet.
– Vi vet att beröring har en positiv inverkan på oss, så som minskad stress och ökad avslappning, och kan man få en liten dos av det i rådande tider är det ju fantastiskt, avslutar hon.

 

Fakta – detta händer i kroppen vid kramar

  • Nervsystemet utvecklas av fysisk beröring och därför sägs det vara viktigt att barn får kramar från första stund. De första åren av närhet påverkar hur människor i vuxen ålder hanterar stress och skapar relationer.
  • Må bra-hormonet oxytocin frigörs och avslappning inträder, pulsen och blodtrycket sänks. Stresshormonet kortisol minskar och immunförsvaret stärks.
  • Vid beröring mellan personer trygga med varandra skickas känslor av välbehag till hjärnan. Trygghet, bekräftelse och kärlek kan uppstå. Påtvingad eller fel beröring kan framkalla exempelvis rädsla, ledsenhet och äckel.
  • Kvinnor saknar att kramas i högre grad än män – 46 kontra 24 procent.
  • Framförallt äldre kvinnor och män i åldern 65-79 saknar mycket att kramas – 55 respektive 35 procent. I åldern 30-49 saknar 20 procent av männen mycket att kramas.
  • Kvinnor upplever större negativ påverkan av social isolering – 62 procent av kvinnorna och 52 procent av männen.
  • Åldersgrupperna 18-29 och 65-79 har påverkats tydligare av social isolering – 61 procent för såväl de yngsta som de äldsta. För åldern 50-64 är siffran 52 procent.
    (Källa: Apotek Hjärtat/Sifo).
Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS