Hembygdsföreningen i Stora Skedvi har fått pengar från Södra Dalarnas Sparbank för inventeringen. Fördelen med arbetet blir att alla föremål registreras på samma sätt och därmed blir sökbara digitalt.
När Annonsbladet besöker hembygdsgården så håller Torkel Edström på med arkivering av föremålen i det enorma Redskapsmuseet.
– Här inne har vi mestadels saker från sent 1800-tal och fram till andra världskriget. Det är ett par decennier där jordbruket utvecklades enormt mycket. Många av föremålen är lokaltillverkade. Det var så det fungerade förr, om man behövde en maskin så var det enklast att bygga den själv, säger han.
Museet har en audioguide, där besökarna kan använda hörlurar för att göra en rundtur och få lyssna på information om de olika föremålen.
– Detta ska vi bygga ut ytterligare med mer information och även översätta texten till engelska, för utländska turister som kommer hit.
Tidigare har föremålen på hembygdsgården katalogiserats i gamla pärmar. Materialen samlas nu i ett digitalt arkiv.
– En del har gjort tidigare, men nu sammanställer vi olika typer av katalogisering till ett och samma arkiv. Det innebär att alla föremål blir sökbara. Om någon är intresserad av ett visst föremål så kan föreningen söka reda på information om det. Men då är det viktigt med rutiner, att vi är noga med att registrera och märka upp alla föremål på samma sätt, säger Torkel Edström.
Arbetet påbörjades i november i fjol och målsättningen är att det ska vara helt klart i början av juni.
– Det här innebär även att det blir lättare att registrera nya föremål som skänks till föreningen. Det har inkommit många nya föremål sedan jag påbörjade arbetet. Men vi har inte obegränsat med plats, säger Torkel Edström.
Problem uppstår kring föremål som det inte finns någon information om.
– Då måste vi leta i dokumentation, om det finns något gåvobrev med information. Om det inte finns så är det svårt att lokalisera föremålet, var det kommer från och vad är för något.
Ett av föremålen som Torkel jobbar med vid Annonsbladets besök är en klövjesadel.
– Det står inget årtal på den men man kan se att den är gammal eftersom spikarna är handsmidda. Jag skulle tro att den är från 1700-talet men att ett par av remmarna har bytts ut. Klövjesadlar hade man för att fästa korgar med mat och utrustning när man skulle till fäboden. Det fanns ju inga vägar dit, så man reste per häst till och från fäboden, berättar han.
Hittills har han gått igenom drygt 1 000 föremål, av de totalt 2 500 föremål som finns.
– De svåraste föremålen finns här i Redskapsmuseet, då det kan saknas information om föremålen och när de skänktes till föreningen. Det finns riktigt bra dokumentation från 1920-talet när föreningen var nybildad, säger Torkel Edström.
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nr 21, 2020.
