– Detta blir som ett slags uppslagsverk om Folkarebygden, säger Karin Perers, en av de fem författarna.
Författarna till Folkareboken heter Maths Isacson, Ronnie Jensen, Karin Perers, Ing-Marie Pettersson Jensen och Lars Östlund. Kvintetten har olika specialområden kring bygden kring ämnen som exempelvis arkeologi, ekonomisk historia, historia och kulturhistoria.
Folkareboken är en jubileumsbok som skildrar utvecklingen som har skett i Avesta, By, Folkärna och Grytnäs från istiden och fram till i dag.
– Vi är alla väldigt intresserade av lokalhistoria. Vi fick klart boken precis till jubileumsårets slut. Den lanserades på lucia, när Dalahästen återinvigdes och 100-årsfirandet avslutades, säger Karin Perers.
Boken inleds med att Ronnie Jensen förklarar vad ordet Folkare kommer från.
– Vi har samma ord med olika ändelser i både Folkare och Folkärna. Det betyder ungefär “Den som bor vid sandområdet”, eller “Bygden invid sandområdet” och syftar på sandområdet mellan Folkärna kyrka och Jularbo, förklarar Ronnie Jensen.
Arbetet med boken har pågått i drygt två års tid.
– Vi har jobbat till och från med den. På senaste tiden var det mest till, för att hinna klart med den. Det hela började med Bygdeboken, en bok som tecknar respektive sockens historia, säger Ronnie Jensen.
– Och då tyckte den framlidne Per-Erik Petterson att vi skulle samla all historia i en skrift, i stället för att socknarna skulle göra varsin. Så möttes vi, säger Karin Perers.
– Och vi började verkligen från första början, när inlandsisen låg över Folkarebygden, säger Ing-Marie Pettersson Jensen.
Boken innehåller över 500 foton och kartor. Flera av kartorna är speciellt framtagna till boken.
– Vi har försökt göra en karta med alla stenåldersfynd som gjorts i Folkare. Sedan har vi gjort en karta över de första byarna som växte fram och vars namn används än i dag. Mellan år 700 och 1000 stabiliserades byarna. Vi har även sammanställt en karta över fäbodar i Folkare. där det var klart flest i norra och östra By, berättar Ronnie Jensen.
I långa kapitel sammanfattas industrierna, järnvägens betydelse, kulturlivet, föreningslivet, skogen och jordbruken i Folkarebygden. Författarna berättar även om hur det gick till när Avesta fick stadsprivilegier 1641, tack vare kopplingen till Falun och koppargruvan där, samt hur privilegierna sedan drogs in 1688 men att Avesta åter blev stad 1919.
– Boken är på 500 sidor men vi hade kunnat göra den dubbelt så tjock, säger Ronnie Jensen.
– Detta blir som ett slags uppslagsverk om Folkarebygden, man kan ha den framme och läsa lite då och då, säger Karin Perers.
Ing-Marie Pettersson Jensen, som är kultur- och fritidschef i Avesta kommun, hoppas att Folkareboken kan användas som hjälpmedel för exempelvis lärare i kommunen.
– Det har skett en stor generationsväxling bland kommunens lärare och de nya har inte samma lokalkännedom. Detta kan bli ett verktyg för dem, tror Ing-Marie Pettersson Jensen.
Publicerad i annonsbladet Dalarna, Avesta/Norberg v3
