Inom några år får alla som äger en fastighet utanför Ludvika och Grängesbergs tätorter ta ansvar för skötseln av sina egna vägar.
Foto: Karin Diffner

Fler på landsbygden ska sköta sina vägar

LUDVIKA. Nu ska alla mindre orter i Ludvika kommun sköta sina egna vägar. Det beslutade fullmäktige i måndags, men det kan ta åratal innan beslutet är helt genomfört. För en villaägare på landsbygden beräknas kostnaden bli mellan 1 000 och 2 500 kronor per år.

Frågan om skötseln av vägarna i Ludvika kommun är en segdragen historia. Ett beslut från 2001 om att kommunen skulle ta över vägskötseln från vägföreningar på ett antal mindre orter revs upp under måndagens möte i kommunfullmäktige.
– Kommunen har skött de här vägarna, men det har varit fel, så nu gör vi om och gör rätt, säger Sören Pettersson (S), ordförande i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden.

Det nya beslutet innebär att alla som bor utanför Ludvika och Grängesbergs tätort kommer att få ta ansvar för och sköta sina egna vägar. Alla betyder i det här fallet alla som äger en fastighet: Villor, hyreshus, affärs- och industrilokaler. I praktiken sköts detta redan på många håll av 192 existerande vägföreningar i Ludvika.
Men när det gäller Fredriksberg, Sunnansjö, Saxdalen, Grangärde-Nyhammar, Håksberg-Landforsen, Sörvik-Brunnsvik och Gonäs har skötseln, framför allt vintertid, tagits över av kommunen.
– Det har funnits och finns fortfarande vägföreningar där, men de kastade in räkenskaperna, säger Mats Lidestig, enhetschef för drift-gata.
– Så av framkomlighetsskäl tog kommunen över.

Här är några av dem som arbetar för att få igång de “slumrande” vägföreningarna i Ludvika. Från vänster: Johanna Ingre, Nils Sposs (på länk), Sören Finnström, Mats Lidestig och Jan Persson.

En utredning har lett fram till beslutet om att även de orterna i framtiden ska ha fungerande vägföreningar. De styrande anser att det har blivit för dyrt och för orättvist mellan de olika vägföreningarna på landsbygden. Men att kommunen skulle tjäna på att slippa sköta de sju områdena, förnekas av Mats Lidestig.
– Nej, det stämmer inte. Däremot kan vi prioritera bättre och standarden kommer att höjas generellt på vägarna i hela Ludvika kommun, säger han.

Varje vägförening kommer att få ett årligt driftsbidrag till sina vägar från kommunen. När det gäller investeringar går det att söka extra bidrag både från stat och kommun.
Dessutom tar de flesta vägsamfällighetsföreningar ut en avgift av sina medlemmar, något som också kan variera beroende till exempel på vilken standard medlemmarna vill ha på sina vägar. Vill man till exempel asfaltera en grusväg så kan det bli dyrare eller har man någon medlem som sköter snöröjningen så kan det bli billigare.
Exakt hur mycket det kostar kommer att variera från ort till ort och kanske även från år till år.
I Tyfors kostar det exempelvis just nu i genomsnitt 500 kronor per år medan villaägare i Dröverka betalar 3 000 kronor. Personer som äger hyreshus eller affärslokaler betalar en större andel.

Argumentet för att det är orättvist att den som bor i Ludvika respektive Grängesbergs tätort slipper avgifter bemöts med en förklaring om att vägkostnaden där ingår i tomtpriset som oftast är högre.
– Den som bor utanför Ludvika och Grängesberg betalar alltså inte mer, utan snarare på ett annat sätt, säger planeringschefen Johanna Ingre.

Att inventera nuvarande standard på vägarna och få igång de “slumrande” vägföreningarna kommer att ta många år. Förutom kommunen kommer även lantmäteriet att verka för att få till fungerande styrelser på de sju områden det handlar om.
Och finns det ingen fungerande styrelse så kommer en så kallad syssloman att utses som kommunen kan ha som motpart. Det är en person – oftast inte bosatt på orten – som får agera hela styrelsen, fatta beslut och som också avlönas av vägföreningens medlemmar, det vill säga dem som äger fastigheter där.
– Men vi brukar hitta personer som kan ställa upp i styrelsen, säger konsulten Nils Sposs.
I mitten av november börjar kommunen informera i de berörda orter och startar med Fredriksberg.
– Syftet är att börja få igång processerna och förklara vad som ska göras. Ingen kommer att lämnas i sticket, säger Johanna Ingre.
Fullmäktige har också beslutat att tjänstemännen ska ta fram ett nytt bidragssystem som ska göra det enklare och mer rättvist för föreningarna. De nya reglerna beräknas börja gälla under 2023.

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS