“Ja, må den leva – demokrati uti hundrade år” firar att det är 100 år sedan Sverige blev en demokrati.
Foto: Veronica Rigtorp

Firad demokrati manar till samtal om framtiden

BORLÄNGE. En kvinna som hastar förbi i regnet, kastar en blick på Demokratiutställningen när hon passerar. ”Ja, må den leva – demokrati uti hundrade år” firar att det är 100 år sedan Sverige blev en demokrati. Den omfattande informationen kräver lite tid att läsa och gärna bra väder. Genom denna vill riksdagen inspirera till samtal om demokrati och dess framtid.

En demokrati med allmän och lika rösträtt. Sveriges riksdag högtidlighåller rösträttsreformen under åren 2018-2022, och utställningen i en del av firandet.
Utställningen ger inblick i historien som ledde fram till reformen.
Strategiskt placerad framför före detta turistbyrån står de åtta skärmarna.
Här tas ett axplock av betydelsefulla händelser upp.
Runt om i Sverige började människor i slutet av 1800-talet att samlas för att förändra samhället. Folkrörelserna var en stor del i praktisk demokrati, som handlade om bland annat religionsfrihet, arbetsmarknaden och stopp för supandet.

“Ja, må den leva – demokrati uti hundrade år” firar att det är 100 år sedan Sverige blev en demokrati. Foto: Veronica Rigtorp

Många olika händelser leder sedan fram till demokratins födelse i Sverige.
Firandet av Sverige som demokrati 100 år är en sak, men betyder inte att alla fick rösträtt över en natt. Snarare tvärs om, många var de som fick vänta på sin tur. Först ut 1909 var män som betalade skatt. Kvinnor fick rösta först 1921. De som tog emot fattighjälp (socialbidrag) fick rösträtt först 1945, fängelseinterner 1937 och invandrare fick rösta i val till kommun och landsting först 1976.
Idag har alla svenska medborgare som fyllt 18 år rösträtt till riksdagen.

Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter hade meritförteckningar som vittnar om ett stort kunnande och samhällsengagemang. Bland de som skrivit in sig i den historiedelen är bland annat Elisabeth Tamm, Agda Östlund och Kerstin Hesselgren. Kerstin var den första kvinna som valdes in i riksdagens första kammare 1922.
Under valrörelsen 1994 fördes kampen ”varannan damernas” som bidrog till att över 40 procent av de invalda är kvinnor.

Viktiga årtal
Några årtal som finns med i demokratiutställningen: ”Ja, må den leva – demokrati uti hundrade år”
1766: Sverige får världens första tryckfrihetsförordning. 1949 antas ny tryckfrihetsförordning som inräknas bland grundlagarna. Den innehåller meddelarskydd och en början till lagen om hets mot folkgrupp.
1809: Kung Gustav IV Adolf störtas i en statskupp och en ny regeringsform utarbetas.
1810: Justitieombudsman inrättas.
1842: Obligatorisk folkskolan infördes.
1866: Tvåkammarriksdagen införs.
1914: Konflikt ger parlamentarism, efter en konstitutionell konflikt mellan statsminister Karl Staaff och kungen Gustav V.
1921: Demokratins genombrott. Det första demokatiska riksdagsvalet genomförs i september.
1949: Tryckfrihetsförordning (se 1766).
1951: Religionsfrihetslag.
1979: Sverige är först i världen med att förbjuda alla former barnaga.
1995: Sverige går med i Eu efter en folkomröstning hösten 1994.
1995: Premiär för personval in i riksdagen.
1999: Samer, sverigefinnar, romer, judar och tornedalingar erkänns som nationell minoritet. Jo, du läste rätt, året var 1999.
2009: Ny diskrimineringslag tas i riksdagen, som ska motverkar negativ särbehandling på grund av kön, religion, etnisk tillhörighet med mera.
2011: Regeringsformen omarbeta.

Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS