Sedan 1989 har Fasta paviljongen stått i skogsbrynet på Skönviksområdet, som ett vittrande minne av en svunnen tid. Under årens lopp har byggnaden förfallit mer och mer. Ägandeskapet av byggnaden efter 1989 har varit svårt att reda ut och under flera år klassades byggnaden som herrelös.
Men nu är en, för många efterlängtad, lösning på väg. Kommunen har nämligen nyligen fått över fastigheten i sin ägo.
– Lantmäteriet har gjort en förrättning så sedan slutet av 2019 är fastigheten i kommunens ägo. Det har varit en väldigt lång process att komma hit och detta innebär att det kan gå fortare i framtiden, säger Andreas Mossberg, samhällsbyggnadschef i Säters kommun.
Genom ett galler i den bastanta muren går det att titta in på den gamla rastgården, som nu är täckt med träd.
Planen på sikt är att riva hela, eller åtminstone delar, av byggnaden för att exempelvis möjliggöra bostadsbygge på platsen.
– Tänk om vi skulle kunna få till bostäder på den här platsen, med närheten till både skogen och sjön, säger Andreas Mossberg.
Kommunen har tecknat en avsiktsförklaring med en aktör som är intresserad av att bygga just bostäder på platsen.
– Steg ett var att få fastigheten i kommunens ägo. Nu är det avklarat och det innebär att det kan gå snabbare framöver, säger Andreas Mossberg.
Kommunen har gallrat skog runt muren.
Nyligen har kommunen gallrat skog runt Fasta paviljongen. Men det är inte för att förbereda för en rivning, som många kanske tror.
– Nej, det här handlar om att folk tar sig in över muren, genom att klättra upp i träden. Genom att gallra så här försvårar vi för de som försöker ta sig in. Många har semestrat på hemmaplan i sommar och då åkt hit för att titta på Fasta paviljongen, men det innebär även att det är fler som vill försöka ta sig in i byggnaden, säger Andreas Mossberg.
Varken varningsskyltarna eller det faktum att det är brottsligt att ta sig in i byggnaden verkar avskräcka de som olovligen tar sig in.
– Vi är väldigt tydliga med att man inte får ta sig in, då begår man ju ett brott. Och vi vill inte att någon ska skadas där inne. Det skulle ju bli svårt bara att få ut personen därifrån. Det är rent livsfarligt att vistas där inne, eftersom byggnaden är i ett så dåligt skick, säger Andreas Mossberg.
Vi tar en promenad runt muren På ett par ställen märks de hål som obehöriga har använts för att ta sig genom muren.
– Tänk att förr var muren till för att hålla människor inne. Nu är den i stället till för att hålla människor ute, för att de inte ska ta sig in i fastigheten, säger Andreas Mossberg.
Kommunen försöker att bomma igen de hål som har gjorts.
– Men då är folk där och öppnar upp igen. Bland annat har vi satt hit en stor plåt, men den har någon varit och bänt upp. Det är tråkigt, eftersom det kostar kommunen skattepengar att laga och bomma igen. Och numera är det ju skadegörelse på kommunens egendom om man bryter sig in, säger Andreas Mossberg.
Sedan 1989 har Fasta paviljongen stått och förfallit i skogsbrynet på Skönviksområdet, som ett vittrande minne av en svunnen tid.
Taket på byggnaden har rasat in på sina ställen och det växer träd genom taket. Genom de gallerförsedda fönstren i muren kan man se hur innergården är helt täckt av träd.
– Naturen har tagit över byggnaden, kan man säga. Det här är en väldigt speciell byggnad och ärendet är också oerhört speciellt. Jag har aldrig varit med om ett sådant här ärende tidigare, säger Andreas Mossberg.
Han tycker att det är tråkigt att Fasta paviljongen mer eller mindre stått och vittrat sönder sedan 1989.
– Tänk om vi hade fått chansen att överta fastigheten för 15, 20 år sedan. Då hade vi kanske haft chansen att renovera byggnaden men nu har det gått för långt. Det är en imponerande byggnad som påminner om svunna tider men i dag är den så förfallen och det är direkt farligt att befinna sig inne i den, säger Andreas Mossberg.
Fakta:
En del av Säters hospital, som stod klart 1912, var den Fasta paviljongen, där de patienter som ansågs farligast var placerade.
Byggnaden hade stränga säkerhetsanordningar och byggdes för att vara rymningssäkert.
Säters fasta paviljong var en riksanstalt och vid öppnandet våren 1912 tog den emot 13 patienter, som ansågs mycket svårskötta.
På paviljongen fanns vid öppnandet 27 vårdplatser, 16 vårdare och en uppsyningsman.
Fasta paviljongen var byggnadstekniskt konstruerad att det skulle vara mycket svårt att rymma. Väggarna var tjocka och en särskild larmanordning gjorde det möjligt att tillkalla skötare från andra avdelningar.
En portvakt satt alltid oåtkomlig i ett särskilt rum och reglerade därifrån öppning och stängning av ytterporten. Den viktigaste säkerhetsåtgärden var dock att man hade betydligt flera anställda än på en vanlig avdelning.
1989 öppnade den nybyggda rättspsykiatriska kliniken en bit bort och därmed tömdes Fasta paviljongen på verksamhet.
Källa: Mentalvårdsmuseet i Säter
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nr 38, 2020.
