Foley. Vad är det, vilka inslag i en film skapas med denna metod?
– De flesta biofilmer består av foley för att förstärka eller förmedla subtila budskap. Det går ut på att spela in filmkaraktärers naturliga rörelseljud såsom fotsteg eller kroppsrörelser i synk till vad som händer på skärmen. Foley krävs exempelvis när ljudet på inspelningsplatsen innehåller störljud och behöver ersättas, och även då man spelat in eftersynkroniserad dialog. Foley används även i naturdokumentärer för att förstärka trovärdigheten i det som syns i bild. Filmfotograferna använder teleobjektiv och står på avstånd i relation till djuret för att inte störa eller hamna i en farlig situation.
Hur kom det sig att just detta moment väckte ditt intresse?
– Jag har alltid haft en passion för filmljud, att skapa atmosfärer och sinnesstämningar. Jag blev introducerad till foley på Högskolan Dalarna och fick använda Mediehusets trampstudio för att ljudlägga en filmsekvens. Efter det var jag helt såld, och valde att forska inom ämnet och skrev också en kandidatuppsats. En av aspekterna jag brinner för är materialet. Ett klassiskt exempel är att man bryter selleri för att skapa benbrottsljud eller att man går på potatismjöl eller majsstärkelse för att skapa trovärdiga snöfotsteg.
Vilka är det största kruxet när man jobbar med foley?
– Det är en form av skådespeleri som kräver att du måste “bli” karaktären för att kunna “sälja” personens interaktioner. Det brukar ta flera år innan man behärskar tekniken. Bra foley uppmärksammas sällan, då det förstärker ljud som ofta tas för givet. Några utmaningar är exempelvis vilka mikrofoner som ska användas och hur de ska riktas, och hur en karaktär ska uppfattas i relation till berättelsen. Det krävs underlag såsom grus, trägolv eller asfalt.
Är inslagen ungefär lika många oavsett film, eller kräver vissa genrer större insats?
– Likt filmklippning blir den aldrig riktigt färdig eftersom det alltid är något man vill ändra på. Det går inte att precisera om skräckfilmer är mer krävande än komedier. Varje film har sin unika atmosfär, stämning och kräver olika bearbetning. Budgeten styr också hur mycket tid och pengar som kan spenderas. Har dessutom regissören önskemål om vissa ljud, måste foleyteamet planera in detta. Klangideal spelar en stor roll för filmens ljudläggning.
När man blir tillräckligt initierad i något som foley – går det då att rakt upp och ned bara “titta på film”, utan att analysera exakt varje ljud som präglar scenerna?
– Ja, jag kan fortfarande se på filmer utan att störa mig. Om berättelsen får mig att känna det som filmkaraktärerna upplever så låter jag oftast bli att detaljsyna filmen. Om inte, så brukar jag analysera och fokusera på hur ljudkomponenterna bidrar till berättelsen och ta reda på hur foleyteamet spelat in klädljud eller kroppsrörelser.
Var du nyfiken på foley som begrepp redan innan du började plugga film, eller har det vuxit fram allt eftersom dina kunskaper fördjupats?
– Hade ingen aning om att det fanns innan jag påbörjade filmutbildningen. Sedan fördjupade jag mig i ämnet via litteratur och pratade med aktuella och etablerade foleyartister inom svenska filmbranschen, som Ulf Olausson (“Den blomstertid nu kommer”) och Patrik Strömdahl (“Låt den rätte komma in”). Min utbildning är så pass bred att man måste försöka hitta sin nisch. Min nisch blev Foley.
Hur ser dina planer inom filmgebitet ut, kortsiktigt respektive långsiktigt?
– Jag har i april inlett praktik på en av Sveriges stora foleystudios, Enric Production i Trollhättan. Där kommer jag assistera på diverse tv-serier och spelfilmer genom att spela in ljud, skapa ljud själv och bearbeta dessa. Efter examen arbetar jag förhoppningvis med foley, ljudläggning och ljudinspelning på inspelningsplats. Långsiktigt är drömmen att få agera ljudinspelningstekniker och ljudläggare på större utländska spelfilmer. Vill hålla alla möjligheter öppna för att kunna få in en fot inom både filminspelning och efterbearbetningsproduktion.
Publicerad i Annonsbladet (Falun) vecka 16 2019
