ANNONS

Hemma i huset i Brattfors har Eva-Lena Bard hittat en miljö där hon kan ägna sig åt sitt skapande.
Foto: Mikael Eriksson

Eva-Lena Bard har släppt sin sjunde bok

BRATTFORS. “Och livet kom emot mig” är namnet på Eva-Lena Bards senaste bok som även är hennes sjunde. I den har hon blandat dikter och noveller som hon skrivit.

Brattfors en gråmulen eftermiddag i november. Svänger av vägen som går mellan Garpenberg och Fors, parkerar bilen för att ta de få stegen upp till det rödmålade gamla trähuset. Huset utgör en del av historien om Brattfors, det har innehållit både kontor och bostad. Sedan 20 år tillbaka är huset i Eva-Lena Bards ägo. Här har hon hittat den miljö hon behöver för att kunna skapa.

Eva-Lena bjuder till att stiga in över tröskeln, in i det gamla köket som fått behålla sin karaktär. Vi slår oss ned vid matbordet i det rum som en gång utgjorde kontor för rättaren i Brattfors. Samtalet skulle egentligen handla om hennes senaste bok, den sjunde i ordningen, en bok med titeln “Och livet kom emot mig”. Men trådarna blir fler, snurras samman och samtalet halkar in på historien om Brattfors och Garpenberg men också om hennes liv och hennes släkts historia. Om hur hon som är född och uppväxt på Östgötaslätten kom att hamna i ett 1800-tals hus i skogarna i södra Dalarna.
– Mamma var född i Hedemora och bodde i Hamre, säger Eva-Lena.

Mamman flyttade dock till Stockholm och arbetade som servitris på Berns salonger. Det var i Stockholm som hon träffade det som skulle bli Eva-Lenas pappa. Och familjen flyttade så småningom vidare till Linköping. Eva-Lena kom dock att tillbringa sina barndomssomrar i Hedemora eftersom mormor och morfar bodde kvar. Eva-Lenas släkt har rötter som slingrar sig till såväl Vibberbo som Brattfors.

Under en av sina upptäcktsresor hittade hon huset i Brattfors. Huset var förfallet eftersom det hade stått tomt och övergivet ett par år. Utan att ha någon som helst kännedom om hus och husrenoveringar tog Eva-Lena kontakt med husets ägare och kunde till slut också köpa det. Under de 20 år som gått har huset blivit rustat bit för bit och är nu hennes fasta punkt i tillvaron.
– Att flytta från stan till landet är som att flytta till ett helt nytt land, säger hon.
– Allt var nytt – människorna, livsvillkoren, skogen och historien.
Hon konstaterar att på landet så träffas man och umgås på ett annat sätt än i stan.
– Man har en omsorg om varandra.

Flytten till Brattfors har gjort att hon blivit ljudkänslig, hon upplever ljuden i stan som jobbiga och trivs bäst med tystnaden i Brattfors.
– Jag tänker bättre när det är tyst.

När samtalet åter kommer in på hennes senaste bok säger hon att samlat de stora ögonblicken i livet. Hon tar med läsaren till olika möten; allt från tiden som mamma till en dotter, avskedet när dottern ska lyfta och flyga på sina egna vingar till hur det är att ha en mamma som drabbas av demens och flyr in i sin egna dimmiga värld. Men också om hur det kan vara att bryta upp ur en relation.

Med sina ord har hon fångat känslorna, fått dem på pränt och många av raderna är direkt igenkännande. Kanske kan den ses som ett delbokslut på livet självt.
– Det är sådant som jag upplevt, säger hon och fingrar på kaffekoppen.
– För mig handlar skrivandet om att bringa ordning på mina oroliga känslor.

Boken består av en blandning av dikter och noveller. Hon har gjort allt arbete själv, både layout och illustrationer och Eva-Lena ger ut boken på sitt eget förlag. Den släpptes för en tid sedan och i samband med julmarknaden i Säter kommer hon att finnas på biblioteket för att presentera dikter ur boken och göra det med musik.

Publicerad i Annonsbladet (Hedemora/Säter) vecka 47 2018.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS