På agendan stod ökad kunskap om hur man får använda kameror i och utanför butiker samt få en bild av hur det ser ut i Borlänge idag.
Borlänge köpmannaförening styrelse bjöd därför in Sonja Sahlin från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, och kommissarie och kommunpolis Erik Gatu för att få information och diskussion kring ämnet, tillsammans med föreningens medlemmar.
Tyvärr fick Sonja Sahlin lämna återbud med kort varsel, men Erik Gatu manövrerade vant åhörarna även i Sonja Sahlins arbete i kommunen.
Erik berättade att Sonja Sahlin speciellt pekade på narkotikan som grunden till mycket av den kriminalitet, dit 7 000-8 000 anmälda brott är relaterade, ger en fingervisning, men ändå bara är ett skrap på ytan.
– Vårt mål är i första hand att komma åt de som tjänar stora pengar på det här. Att riskområden ger möjlighet till nyrekryteringar, är vi mycket bekymrade över, förklarade Erik Gatu.
Kunskap och forskning om skyddsfaktorer visar att om dessa faktorer är tillräckligt starka och individen kommer till ett vägval – så kan möjligheten vara större att individen väljer rätt väg.
BRÅ:s kunskapssammanställningen visar också att barn som tidigt i livet utsätts för riskfaktorer, och saknar skyddsfaktorer, inom flera olika livsområden löper en förhöjd risk att utveckla en kriminell identitet.
Exempel på skyddsfaktorer hos barnet: Goda fysiska, kognitiva och sociala egenskaper. Trygg anknytning. Lättsamt temperament. Förmåga till impulskontroll. Positiva kamratrelationer.
Exempel på skyddsfaktorer hos förälder: Känslighet eller lyhördhet för barnets behov. En god omsorgsförmåga. BRÅ:s sammanställning och de två exemplen ovan kommer från Rikshandboken barnhälsovård.
– Vi hämtar in lägesbilder varje vecka. Det kan skifta från rött till gult på en vecka, förklarade Erik Gatu.
Han poängterade också att lägesbilden som görs gäller hela Borlänge.
Erik Gatu redogjorde för kameralagstiftningen om vad man får och inte får göra samt gav en lägesbild över situationen i Borlänge.
– Lagstiftningen har förut varit oerhört strikt, man har blivit mycket mer generös. De flesta partier är också överens om detta.
Det är inte bara för att göra det tryggare med kameraövervakning utan även för att lösa fler brott.
Idag kan polismyndigheten själva fatta beslut för att sätta upp kameror.
Ett viktigt krav är intresseavvägning; behovet kontra integritetskränkning.
Slår det över i vågskålen för behov, så blir det ett ja till att sätta upp kameror.
– För oss är det en relativt enkel process.
När det gäller butiker är lagstiftningen inte lika enkel. När det gäller privata butiker handlar tillståndet om syftet för att sätta upp kameror.
– Grunden är om individen kan identifieras. Men det handlar om vad syftet med kameran är.
Frågor som inne eller utanför butiken, företagets mark utanför och annat gränsdragningar var det som avgjorde om en butiksägare fick sätt upp kamera eller inte.
Här hänvisade Gatu till integritetsmyndigheten, som är en statlig myndighet och som bland annat har till uppgift att informera i frågor kring integritet.
Handlarnas oro verkade också befogad, då Erik Gatu berättade att den kartläggning han har över kommunen, signalerar illrött i Borlänge centrum.
Och där har också polisen varit runt på platser som man ser att det händer mycket på.
– Kameror har ganska låg effekt på våldsbrott – däremot blir det lättare att klara upp dessa brott. Våld i offentliga miljöer är ofta berusade unga män.
Mot dessa brott ges bäst effekt kombinerat med andra insatser, men användning av kameror som ett komplement.
Men även Jakobsgårdarna och delar av Bullermyren är områden som kan behöva kameror.
Sammanfattningsvis berättar Erik Gatu att Borlänge är en händelserik kommun som skiljer sig stor från Gagnef och Säter där han också är kommunpolis.
– För er i centrum hoppas jag att vi får fler kameror. Just nu har vi inga, men 2022 ska vi få mer pengar till kameror. En åhörare undrade om kameror kunde sättas upp om de fanns, och Gatu bekräftade att så var fallet.
Men att det först och främst skulle sättas upp fler kameror på Tjärna Ängar.
Det gavs även utrymme för frågor. Och det var det många av. Exempelvis hur polisen tänker kring att komma till rätta med narkotikaaffärer som genomförs helt öppet.
Brottsförebyggande rådet, Brå
Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete, till i första hand regeringen och myndigheter inom rättsväsendet.
Källa: bra.se
Lägesbild
Lägesbild för 2020–2021 från kommunpolis Erik Gatu:
14 000 brott (alla typer av brott, till exempelvis brott mot hastighetenöverträdelse som fartkameror fångar, står för cirka 1000 av dessa brott).
Några kategorier:
84 personrån utspridda över kommunen
300 anmälda våldsbrott i offentlig miljö (där centrum sticker ut).
104 anlagda bränder (hälften i Tjärna Ängar och Bullermyren).
566 stölder snatterier (mest i Norra Backa och en del i centrum).
Brottsförebyggande arbete
Det övergripande målet för det brottsförebyggande arbetet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.
Arbetet bedrivs på många nivåer i samhället, och engagerar en lång rad olika aktörer. Det lokala brottsförebyggande rådet leder och driver det brottsförebyggande arbetet och är organiserat under kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet.
En samordnare är knuten till rådet, med uppgift att driva det brottsförebyggande arbetet i samverkan med andra aktörer.
Källa: Borlange.se
