Tanken var att göra ett reportage på simulatorhallen i Vikmanshyttan.
Golfare som jag är var nyfiken stor på verksamheten.
Men det här blev inte riktigt som jag hade tänkt mig…
Väl i Gästgården möter jag 49-årige Patrik Lindström (fyller 50 i maj) och det här reportaget ska handla om byns entreprenör och om hans engagemang för Vikmanshyttan.
Men givetvis också om Simulatorhallen och om den restaurang som öppnas efter sommarsemestrarna.
Vi tar det från början och jag anländer tio minuter innan bokad tid, därför tar jag mig en tur i Vikmanshyttan. En ort jag aldrig tidigare besökt.
Litet – men charmigt.
– Ja, det är inte så stort, säger Patrik när vi en stund senare möts.
Det är här Patrik Lindström har bott hela sitt liv.
Nästan.
– Jag bodde två månader i Hedemora, men det var för stort och jag flyttade hit igen, ler han.
Levnadskonstnär, entreprenör och hängiven. Tre ord som passar på Patrik, som redan efter årskurs 9 hoppade av skolan. Han arbetade på det lokala företaget Primab under några år och han har även drivit en livsmedelsbutik och köpt och renoverat fastigheter i Vikmanshyttan.
– Det var när kommunen började riva, det kändes inte alls bra och jag ville göra något åt det, berättar han.
Det var också i den vevan han köpte tidigare Folkets hus-byggnaden på Hedemoravägen.
– Jag såg byggnadens potential.
I Folkets hus var tidigare mycket aktiviteter med bland annat en biograf och en danslokal.
Nu ser det annorlunda ut.
– Jag köpte fastigheten 2016. Tanken var att jag skulle fixa i ordning de två lägenheter som fanns här till att börja med.
Men det blev mer, mycket mer.
Gymmet är där den tidigare dansbanan återfanns.
– Jag köpte in nästan all utrustning av ett konkursbo i Göteborg och det kom en långtradare med grejer, berättar Patrik.
När Annonsbladet besöker Gästgården är det några damer och tränar.
– Patrik, mina skor är borta! Jättekonstigt, säger en av dem.
– Okej, jag lägger ut det på Facebook så kanske det löser sig.
Fem minuter senare återkommer den ”skolösa” kvinnan leende.
– Jag hittade dem.
Patrik ler nöjt.
Vi tar oss till simulatorhallen.
– Det är 3,5 år sedan jag köpte den första simulatorn.
Det var när Patrik själv började spela golf som han fick idén till ett inköp. Snabbt insåg han dock att en inte räcker – det blev en till och numera är det tre.
– Jag försöker ha de senaste modellerna, det är viktigt annars kommer de inte tillbaka och spelar. Det kommer folk för att spela från hela Dalarna, ja till och med från Västmanland och Stockholm.
Men en hel del ombyggnad av den tidigare biografen krävdes innan allt var klart.
– Vi har öppet från oktober till april. Men när coronan kom blev det dock tomt, berättar Patrik som är gift med Maria.
Tillsammans har de en dotter på 14 år.
– Jag har en dotter sedan tidigare och Maria har två, en av varje kön.
Nästa steg för Patrik är den restaurang som ska öppna och tanken var att det skulle ske redan nu i april, men coronapandemin ställde till det.
– Nu blir det efter sommaren och då kommer jag att flytta skytte- och bilsimulatorn till pub- och restaurangavdelningen, säger han om restaurangen som är en investering på 500 000 kronor
Ingenting är omöjligt för Patrik som håller många bollar i luften samtidigt.
Så är det med entreprenörerna.
– Det här är en livsstil, men jag hinner också vara ledig emellanåt, säger han.
Patrik har dessutom haft en träff med de lokala företagen och det finns en efterfrågan på en restaurang.
– Vi kommer även att ha utkörning till företag och vårdhem. Det kommer även att bli julbord och en uteservering, säger Patrik om Gästkrogen som innebär totalt närmare tre heltidstjänster.
Men coronan ställde till det för många – även för Patrik.
– Ja, och likt många andra har jag förstås förlorat en del intäkter.
Att driva eget företag är en livsstil berättar Patrik, ändå har han i 1,5 år hunnit med att jobba 80 procent på skolan i Vikmanshyttan som assistent.
– De hörde av sig och behövde personal och jag tänkte att jag kunde hoppa in.
Pratstunden är över, plikten kallar för Patrik. En fråga till hinner jag dock med.
Det här med eget företagande, är det något som finns i släkten?
– Pappa var egenföretagare i många år. Han hade bland annat en skrotgård i Arboga. Nu hjälper han mig mycket, säger Patrik Lindström.
