I ett års tid har Helena Kåks jobbat med forskningsrapporten om den tidigare Engelska parken vid Grängshammars bruk. Nu är rapporten klar och enligt Olle Lind på Länsstyrelsen Dalarnas kulturmiljöenhet ändrar den bilden som tidigare funnits om engelska parker i Dalarna,
– Det här kastar om bilden lite. Att den här parken anlades så pass tidigt som 1785 innebär att det är en av de första engelska parkerna i hela landet, säger han.I södra Dalarna finns ett par engelska parker, bland annat på ett par platser i Hedemora kommun.
– Engelska parken i Stjärnsund anlades 1799 och den i Kloster sannolikt senare än så, säger Olle Lind.
Helena Kåks har gått igenom räkenskaper från bruket, som visar när arbetet med att anlägga parken startade.
– 1785 började man gräva en damm. Tunakarlar anlitades för grävarbetet. Engelska parker var ett nytt ideal där man ville förädla den befintliga naturen, säger hon.
– Tack vare Helenas arbete har vi fått veta mer om hur de engelska parkerna kom till Dalarna. Namnet kommer sig av att inspirationen kom från parker i England. Det var ett naturromantiskt ideal med sentimentala strömningar, säger Olle Lind.
Olle Lind från Länsstyrelsen Dalarnas kulturmiljöenhet anser att Helena Kåks rapport ändrar den bilden som tidigare funnits om engelska parker i Dalarna. Foto: Pär Sönnert
Parken i Grängshammar är indelad i tre delar. En av delarna har flera holmar i ån. Det andra området är dock helt igenväxt och det tredje innehåller terrasser och en ridgrop.
– Den heter Drottning Kristinas ridgrop, men det finns inte så mycket kvar av den. En sådan här plats blir mer spännande om det finns en historia bakom. Jag har noterat att bruksherren Carl Silfverstråhle hade täta band till hovet och kände kungen Gustaf III, säger Helena Kåks.
När rapporten är klar återstår frågan om det går att restaurera parken, likt som man gjort med parken i Kloster.
– Det hänger på om vi får till det med vattenflödena. Men det går att gå runt i parken även om det inte blir någon restaurering, säger Olle Lind.
– Det vore kul att ge besökarna en känsla av hur det var att gå där på 1800-talet. Men det hela är privat mark i dag, så det bygger på välvilja från markägarna. De är dock väldigt positiva och engagerade i detta, säger Helena Kåks som under sitt arbete med rapporten har haft stor hjälp av ett 40-tal teckningar och målningar som föreställer parken och bruket.
– Den första teckningen är från 1760-talet. Konstnärerna hette Gustaf Silfverstråhle och Axel Fredrik Cederholm. Gustaf var bror till bruksherren Carl Silfverstråhle, berättar hon.
“Här är Gustaf Silfverstråhles vy mot norr över landskapsparken i Grängshammar. En lavering troligen gjord 1798”, säger Helena Kåks. Illustration: Gustaf Silfverstråhle
Utredningen har finansierats av Säters kommun och Länsstyrelsen Dalarna. Syftet är att stärka Grängshammar som besöksmål, inom kulturslingan Silverringen i Säters kommun.
– Parken i Grängshammar är intressant och därför ville vi vara med och finansiera denna utredning. Vi vill lyfta fram de vackra trädgårdarna i länet. Det gröna kulturarvet kommer lätt i skymundan, säger Olle Lind.
Den 8 februari presenteras rapporten för allmänheten, vilket sker i Kulturhörnan på Säters bibliotek i samarbete med Trädgårdar i Dalarna.
– Det finns ett grundmurat intresse för historia här i Säter, så Kulturhörnan kanske inte rymmer allt folk, säger kultursekreteraren Karin G Hästö.
Artikeln publicerades i Annonsbladet (Hedemora/Säter) nr 6 2020.
