ANNONS

Redo för avfärd är Harry Eriksson och Lennart Södergren till vänster, till höger Ulla Eriksson och Yngve Lindqvist med Kurt Bertlin och Marianne Möller stående bakom.
Foto: Rose-Marie Eriksson

En tur på Bäsingen med ett flytande hantverk

FOLKÄRNA Kurt Bertlin tycker om att bygga och skapa både stort och smått, som exempelvis flotten M/S Fårholmen. Den egenhändigt byggda flotten ligger förtöjd strax utanför tomten vid sjön Bäsingen i Folkärna och Kurt Bertlin ser till att den kommer till glädje för fler.

Kurt Berlin skapar även mindre hantverk som hus och miljöer av återvunnet trä. Den detaljrika tavlan är ett exempel.
En minnesvärd flottur en varm augustidag.
Kurt Bertlin har en pratstund med Harry Eriksson, Lennart Södergren och Yngve Lindqvist.
Johanna och Johannes sitter stadigt på sin post.
– Jag erbjuder äldre som behöver komma ut att åka med på en tur. Det är en glädje både för mig och de som följer med, säger Kurt Bertlin.

På bryggan intill flotten sitter två figurer på en bänk och har koll på besökaren. Det är Johannes och Johanna som är förvillande lika två riktiga människor men figurerna är skapade av Kurt Bertlin.
– Det är många som lite generat erkänner att de vinkat till paret i tron att det varit vanliga människor. De roar samtidigt som de avskräcker obehöriga, säger Kurt och ler.
Det finns fler som håller vakt och kapten Kock har ständig koll från flotten.
– Jag byggde en stomme i storlek efter mig och sedan har jag köpt kläder på lite olika ställen.
En vacker augustidag är som gjord för en tur med flotten som är utrustad med flera sittplatser och även toalett.

Hur kom du på att bygga en flotte?
– Allt började egentligen när jag såg till att ångbåten Bäsingen kom hem.
Ångbåten har sin egen historia. Den byggdes år 1905 och fram till 1971 användes den för timmerflottningen i Dalälven. Sedan låg den i Torsång i över 40 år men som den eldsjäl Kurt Bertlin är kom den så småningom tillbaka där den hörde hemma, det vill säga i Bäsingen.
– Det var inte lätt att hitta en köpare och en kajplats som fungerade, men det löste sig till slut. Efter det fick jag idén att bygga en egen flotte som kunde glädja både mig och andra.
Den handikappanpassade flotten tog ett halvår att bygga och nu är det tredje sommaren som den flyter på i Bäsingen.
– Det har varit lite stiltje på grund av coronan men idag har jag några som vill ut på en tur.
Kurt Bertlin berättar att han tar inte betalt för turerna och resenärerna får ta med egen matsäck om de vill.
– Tidigare bjöd jag på fika eller korv, men eftersom många inte kan äta vad som helst är det lättare att var och en tar med det de vill.
Kurt berättar att i vanliga fall är hans sambo, Maj-Gret Berg, med och assisterar under turen men idag är hon förhindrad.
– Ibland när jag har rörelsehindrade resenärer kan jag behöva en hjälpande hand men idag tror jag de flesta klarar sig själva.

Dagens gäster är Harry Eriksson, Lennart Södergren, Yngve Lindqvist, Ulla Eriksson och Marianne Möller. Samtliga kommer från Krylbo förutom Yngve Lindqvist som bor i Avesta och Marianne Möller som bor i Borlänge men har sommarhus en bit från Kurt Bertlin.
– Det här tackar vi inte nej till och jag har åkt med en gång tidigare. Det var fantastiskt, säger Lennart Södergren som är 94 år, vilket är svårt att tro.
– Jag äter inga mediciner och klarar mig själv, det känns bra, säger han och tar plats på flotten.
Kurt Bertlin informerar om säkerhet och berättar att han inte tar några risker.
– Jag har bra säkerhetsutrustning som brandsläckare, flytvästar och livbojar. Flotten vilar på tre pontoner som är osänkbara så vi håller oss flytande.
Passagerarna får komma med önskemål om resrutt men överlåter det till kapten Bertlin som styr ut på Bäsingen.
Solen glittrar i den spegelblanka sjön och Kurt Bertlin pekar ut områden och byggnader medan vi sakta glider fram.
– Jag har jobbat på SJ i nära 50 år så en tur på sjön är trevligt, säger Harry Eriksson.
Han berättar att de sista 22 åren jobbade han som tågklarerare i Krylbo. Nu är han pensionär men håller sig kvar på den rälsburna trafiken genom Engelsberg-Norbergs Järnvägshistoriska förening.
– Under sommaren har jag sålt biljetter. Det har blivit 440 enkelresor och det är uppskattat av både barn och vuxna, säger Harry Eriksson.

Kurt Bertlin slår av motorn för en fikapaus och kaffemuggar, smörgåsar och fikabröd åker upp på bordet.
– Det här var fantastiskt och jag skulle kunna sitta här tills solen går ner, säger Ulla Eriksson.
– Jag har åkt med tidigare och när jag fick frågan om att följa med tvekade jag inte. Det här är så härligt, säger Marianne Möller.
Kurt slår på motorn och styr mot land och lämnar av en samling nöjda och tacksamma resenärer.
– Ja, det här var kanske sommarens sista tur, säger Kurt Bertlin medan han förankrar flotten.
När han är klar ber han mig följa med in i sin verkstad där andra projekt är på gång. Han visar på små hus, miljöer och figurer tillverkade av spillbitar av trä från naturen och material från gamla ängslador och rivningshus.
– Jag hade tänkt att ha en utställning men jag vet inte riktigt var, men det vore roligt att få visa upp vad jag har gjort, säger Kurt Bertlin.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS