Genom gymnasieforskarskolan kan högskolan få fler gymnasiestudenter att få upp ögonen för högskolestudier och forskning, och att möjliggöra framtida kompetensförsörjning till lokala och regionala företag.
Forskarskolan genomförs digitalt men nyligen var eleverna på plats i Vassbo.
Eleverna i gymnasieforskarskolan ingår i en forskningsgrupp där de får en uppgift inom ska lösas med stöd av handledare från Högskolan Dalarna. Det kan till exempel handla om nyttiga värmekällor, vattenrening, solenergi, hållbara byggnader och hållbar stadsplanering.
Veckan avslutas med att forskningsgruppen presenterar sina resultat för övriga elever, representanter från gymnasieskolan och högskolan.
Målet med gymnasieforskarskolan är sammanfattningsvis att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga människor.
Helt enkelt att ge inspiration till högskolestudier och forskning.
– Vi vill uppmärksamma och få fler gymnasieelever att se möjligheten med högre studier och forskning som i framtiden kan möjliggöra kompetensförsörjning till våra lokala och regionala företag, säger Therese Olsson, adjunkt i samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna och som tillsammans med Stina Johansson, adjunkt byggteknik vid Högskolan Dalarna, ansvarar för gymnasieforskarskolan.
– Vi har cirka 100 elever per termin, uppdelat på tre veckor, som går gymnasieforskarskolan, berättar Stina Johansson.
Stina Johansson
Univ adjunkt byggteknik,
Efter varje veckas slut, får de respons av eleverna om dessa har fått ett ökat intresse för fortsatta studier i ämnena och vad de tyckte generellt om veckan.
– Vi plockar lite guldkorn ur utbildningen under veckan, men kanske blir inte steget så stort att söka vidare om man varit med här, förklarar Stina Johansson.
De elever som för dagen genomförde vattenexperiment kom från NTI Helixgymnasiet i Borlänge och Falu Frigymnasium i Falun och verkade alla intresserade av fortsatta studier.
De tre tjejerna Asmi Bhattacharya, Hanna Kindborg och Hiba Rashdan från NTI Helix funderade alla på att studera vidare.
Falu Frigymnasiums elever Isac Eriksson, Turillus Alaoja, Vidar Alexandre, Edvin Bigenius och Tintin Högnell hade alla mer eller mindre tankar på att läsa vidare, berättar de samtidigt som de renar vatten. Renat vatten är något de gjort tidigare. Så inget nytt under solen där inte.
– Det andra vi fått höra om är hur det är att läsa på högskolan, det har varit bra, säger Tintin Högnell.
Högskolan Dalarna har genomfört gymnasieforskarskolan sedan våren 2003 och har genom åren tagit emot flera tusen elever från gymnasieskolor i Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län. Allt sedan gymnasieforskarskolans start stöds projektet också av Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond som investerat i ungdomar för att de ska få möjlighet att skaffa sig spetskompetens inom naturvetenskap och teknik och möjliggjort för Högskolan Dalarna att genomföra veckorna.
Målet med projektet är bland annat att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga människor och att på sikt främja utveckling och tillväxt i regionen. Forskarskolan är ständigt under utveckling i samarbete med medverkande parter. För gymnasieskolan kan forskarskolan vara ett naturligt schemalagt inslag i undervisningen och kan vara en bra start på till exempel gymnasieskolans projektarbete. Forskarskolan leds av handledare från Högskolan Dalarna med stöd från deltagande gymnasielärare.
Upplägg på forskarskolan är upplagt i en vecka där gymnasieeleverna deltar i en forskargrupp som består av klasskamrater och ibland också elever från en annan gymnasieskola. Att jobba i mixad grupp gör arbetet ännu lite mer spännande och ökar erfarenhetsutbytet mellan skolorna.
Varje forskningsgrupp får en uppgift som ska lösas under dagarna med stöd av en handledare som är specialist på området. Forskarveckan avslutas med en redovisning där grupperna får presentera sina resultat och konstruktioner både muntligt och skriftligt.
