ANNONS

Gustaf Grönblom närmar sig finalen på karriären som yrkesförare, och tar nu sikte på kommande åtaganden. Han blickar med både glädje och avslappnad stolthet tillbaka på ett anmärkningsvärt förvärv. “Det har blivit många år”, skrockar han i milda toner.
Foto: Sonny Jonasson

Efter 38 år på vägarna: “Som att ta adjö av en gammal vän”

FALUN/VIKA Det är en historia om människa och maskin. Om en helhet med monumental arbetsmoral. Åren är många och milen tusenfalt fler.

Yrkeschauffören Gustaf Grönblom säger farväl och tack för allt till slitstarke följeslagaren Scania 112.
– Visst är det som att ta adjö av en gammal vän, jag har kört den här lastbilen i 38 år.

Slätberget i Vika är en av många geografiska brännpunkter som kan tillskrivas ägandebevis till Dalarnas ofta hyllade idyllkapital.
Här bor Gustaf Grönblom. Sedan fyra decennier framförare av en 11,5 ton tung lastbil med tippflak.
Otaliga uppdrag i såväl kommunal som privat regi har sett den gula trubbnosen kryssa kors och tvärs genom Falun med omnejd.
Nu nalkas emellertid sista svängen för ett lika långt som förtjänstfullt förvärv.
– Ja, jag minns det som i går när jag började köra den här, berättar Gustaf.
– Det har blivit många år. Kan nog inte vara många häromkring som kört en och samma lastbil lika länge, skrockar han i milda toner.

Gustafs förarfärdigheter framstår kunna fortsätta färdas i fordonsfållan ytterligare ett tag, men med åkdonet är det värre bevänt.
Rådande föreskrifter klargör att lastbilen avger för hög mängd miljöskadliga avgaser och därför inte längre frekvent får framföras.
Sagan för slitstarke LHY346 lider mot sitt slut.
– Det är strängare miljöklassning nu och då håller inte den här lastbilen önskade nivåer, förklarar Gustaf i fråga om den diesel som driver 112:an.

Han framhäver dock de många fördelarna hos den skonsamt väderbitna, maskulint mullrande pjäs som betvingar grus och asfalt med en rak sexa på 11 liter som muskelkapital.
– Det är mer gammal hederlig mekanik i den här. Det gör den både lättare och billigare att reparera i jämförelse med nyare maskiner.
– Dessutom lastar den hela 13,6 ton, vilket är mycket i sammanhanget, inflikar Gustaf.
Ekipaget inleder sin yrkesgärning under flagg för Falu kommuns gatukontor, 1982.
När gatukontoret i dåvarande form upphör, köps lastbilen av Laursens Åkeri i Falun. Som undersökte Gustafs intresse att fortsätta köra samma lastbil i annan verksamhet.
Och med lastbil följer Gustaf Grönblom. En pålitlig duo som därefter fullgjort ytterligare 20 år och smått oerhörda mängder insatser i den tyngre transportbranschen.

Gustaf är i dag halvvägs på sitt 81:a jordevarv. När han 1940 kliver in i världen är Gustav V landets konung och Per Albin Hansson statsminister.
En historik som förstärker intrycket av den rastlöst nyfikna blick som alltjämt präglar en lika livsglad man som smått legendarisk lastbilschaffis.
Han bekräftar det vemodiga i att snart vinka farväl till daglige kompanjonen sedan 38 år.
– Visst är det som att ta adjö av en gammal vän, konstaterar Gustaf Grönblom.
Vad som händer med snart fyrtioårige Scania 112 är i dag oklart, men dess chaufför nämner tänkbar veteranbilsstatus för den som äger intresse.

Och även om ett långt och gott yrkesliv nu övergår i pension, är sofflocket inget som hägrar för Grönblom.
– Att köra lastbil så här många år blir ju lite av en livsstil. Men jag är 80 år, och när mitt yrkeskompetensbevis går ut nästa år så skiter jag nog i att förnya det.
– Det finns så mycket annat att ta sig för. Jag har att fixa med huset, veden och grejer. Jag kommer inte vara sysslolös, skrattar Gustaf Grönblom, en av Faluns främste yrkesförare genom alla tider.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS