Borg, Stenmark, Ingo och Zlatan i all ära – men ingen av er är i topp på min lista över alla tiders bästa svenska idrottare.
Inte heller Sarah Sjöström, Carolina Klüft eller Peter “Foppa” Forsberg.
Det här är en fortsättning på min krönika förra fredagen.
Då skrev jag bland annat om att Björn Borg år 2000 blev utsedd till den bästa svenska idrottaren genom alla tider.
Inget fel i det.
Det har snart gått 22 år sedan dess och mycket har hänt. Då var Zlatan Ibrahimovic 18 år och hade några månader tidigare åkt ur allsvenskan med sitt Malmö FF.
Sarah Sjöström var blott sex år och lekte fortfarande simning…
Tennisspelaren Björn Borg (som numera förknippas med kalsonger av ungdomen) var 44 år och Foppa Forsberg, då i Colorado, hade börjat få skadeproblem 26 år ung.
Vad Zlatan presterat efter det vet vi alla och Sarah är Sveriges genom tiderna bästa simmare – utan konkurrens.
När diskussionen om vem som är den bäste kom upp med några bekanta för några år sedan bestämde jag mig.
Och det är inte bara för kärleken till sporten bordtennis som jag tycker att Jan-Ove Waldner är etta på min lista.
Inte heller för att vi båda tillhör årgången födda 1965.
Att J-O placeras som etta handlar givetvis om det han presterat under sin långa karriär.
Den startade på allvar som 13-åring när han debuterade i högsta serien med Spårvägens BTK.
En karriär som sedan innehöll sex VM-guld – två i singel (1989 och 1997) och fyra i lag (1989, 1991, 1993 och 2000).
Lägg därtill två VM-finalförluster i singel (1987 och 1991), fyra i lag (1983, 1985, 1987 och 1995) och ett i herrdubbel (1997).
När J-O vann VM-guldet i Manchester 1997 gjorde han det utan att tappa ett set i de sju matcherna – 21-0!
Men störst av allt kanske ändå är att han 1992 vann herrsingel vid olympiska spelen i Barcelona 1992.
Den gången tappade han bara ett enda set.
Åtta år senare nådde han finalen vid OS i Sydney och 2004 fixade han som 38-åring en OS-semifinal.
Jag kan hålla på ett tag till: Elva EM-guld och redan 1982 var han i EM-final i singel – men då föll han mot Mikael “Äpplet” Appelgren.
Sin allra sista tävlingsmatch på elitnivå spelade J-O i februari 2016 som 51-åring när han spelade i elitserien med Spårvägens BTK.
Två gånger fick han ta emot Svenska Dagbladets Bragdmedalj – 1989 tillsammans med övriga i laget som vann VM-finalen mot Kina och tre år senare efter triumfen vid OS.
Summa sumarum är Jan-Ove Waldner den givna ettan på min lista – som ser ut så här.
1) Jan-Ove Waldner, bordtennis.
2) Björn Borg, tennis.
3) Ingemar Stenmark, alpint.
4) Sarah Stjöström, simning.
5) Anja Pärson, alpint.
6) Ingemar Johansson, boxning
7) Zlatan Ibrahimovic, fotboll
8) Annika Sörenstam, golf.
9) Peter Forsberg, ishockey.
10) Gert Fredriksson, kanot.
11) Niklas Lidström, ishockey.
12) Carolina Klüft, friidrott.
13) Charlotte Kalla, längdskidor.
14) Gunde Svan, längdskidor.
15) Patrik Sjöberg, friidrott.
I Kina kallas han “det evigt unga trädet”. Inte så konstigt eftersom J-O avverkade flera generationer av kinesiska spelare.
Och bordtennis är en världssport. Det var den redan på J-O:s tid och är än mer det i dag. Det fick vi bevittna vid senaste världsmästerskapen.
Slalom är ingen sport som utövas överallt på vår planet, inte så konstigt eftersom det krävs ett underlag som heter snö.
Att jag har Björn Borg som tvåa känns självklart och Ingemar Stenmark likaså som trea.
Sedan blir det svårare och det finns nog de som protesterar över att Zlatan är så högt som sjua.
Men det här är min lista och den är givetvis inte facit.
Hetast just nu.
Julen stundar och det betyder ledigt för många av oss. En välbehövlig ledighet.
Kallast just nu.
Upplägget på damernas handbolls-VM och varför så många lag med?
