Temat för Riksbyggens tävling i år har varit engagemang och delaktighet. En viktig del har varit att visa bostadsrättsföreningars medlemmar hur var och en kan vara med och bidra till ett hållbart samhälle.
Den 6 december ska Borlängehus 13 till Stockholm och tävla mot föreningar från hela Sverige.
– Självklart vinner vi, säger Bernt Sjödin, ordförande i föreningen, och Kristina Andersson, vice ordförande, med glimten i ögat.
De har ändå anledning att tro att det går bra i tävlingen för det har hänt mycket i deras bostadsrättförening, inte minst vad gäller källsorteringen. Förutom att alla nu är med och bidrar till en mer hållbar miljö har också avfallskostnaderna i föreningen minskat.
– Det har varit jätteroligt, men det hade nog inte varit så lätt om vi inte haft så bra gemenskap i föreningen, säger Kristina.
– Att det blivit så bra resultat beror inte på oss i styrelsen, utan på de boendes engagemang och delaktighet, menar Bernt.
De vill gärna berätta om sitt projekt för att inspirera andra bostadsrättsföreningar att göra detsamma.
Borlängehus 13 startade sitt arbete 2019 som ett pilotprojekt.
– Den stora biten vi jobbat med är källsorteringen, men vi har också något vi kallar för social hållbarhet, där trivsel och gemenskap är en viktig del. Vi har också olika hållbarhetsaktiviteter och har exempelvis installerat laddstolpar för att i framtiden vara förberedda för att kunna ha elbilar, berättar Bernt.
– Det kan ibland vara lätt att starta ett projekt, men svårt att hålla i utan att alla tröttnar. Men det har gått bra och alla har varit så intresserade, säger Kristina.
Från början var målet att minska avfallskostnaderna i föreningen och styrelsen tog därför kontakt med Borlänge Energi.
– Första steget vi gjorde var att tillsammans med Borlänge Energi ha ett informationsmöte för medlemmarna, berättar Bernt.
Han förklarar att rent generellt, i alla boendeformer, är två tredjedelar av det som slängs i ”restavfall”, eller som många kallar ”brännbart” eller vanliga hushållssopor, fel.
I det kärlet ska egentligen så lite som möjligt slängas. En förklaringsmodell är en trappa där restavfallet ligger på lägsta trappsteget. På nästa steg, som är lite bättre, finns förbränning av sopor för att använda överskottsvärmen. Ännu bättre är steg tre där materialåtervinning finns, som exempel att göra nya förpackningar av gamla plastförpackningar. Och ett steg högre upp finns återanvändning av material, som exempelvis kläder.
– Vi har kommit en bit upp på trappstegen, till återanvändning av kläder, och har kärl i soprummet där alla kan slänga rena och hela kläder. Det gör vi i samarbete med Erikshjälpen, säger Bernt.
Före första informationsträffen hade det gjorts en så kallad plockanalys, via Borlänge energi, av kärlen med föreningens restavfall. Det noterades att ungefär hälften av mängden var avfall som inte skulle vara där.
– Vi visade bilder av det på mötet och det var det bästa vi gjort, det fick omedelbar effekt, berättar Bernt.
I dag har de lyckats sänka mängden restavfall med 55 procent och behöver bara betala för ett kärl. De har i stället kärl för plastförpackningar och pappersförpackningar med mera, men avgifterna på de kärlen är inte lika höga.
– Vi försöker sköta informationen på ett bra sätt, både skriftligt och muntligt, säger Bernt.
Medlemmarna blir allt bättre på att sortera så i våras blev i stället kärlen med förpackningar överfulla. Då kallade styrelsen till ett möte för att informera om hur man bland annat kan vika ihop förpackningar för att de ska ta mindre plats.
– Vårt mål är att i stort sett allt normalt hushållsavfall ska kunna slängas i soprummet.
– Utom farligt avfall, det får medlemmarna hantera själva, tillägger Kristina.
I dag har föreningen en kostnad för avfallet som är lika låg som för tio år sedan. Sedan beror det på skatter på plast och annat om kostnaderna kommer att stiga, enligt Bernt. De tycker att hela projektet blivit en riktig win-win-situation. Både miljön och medlemmarna har blivit vinnare.
Förutom att ha gemensamma kaffeträffar i tvättstugan eller utomhus, har soprummet blivit något de nu har gemensamt.
– Alla har blivit så intresserade och håller gärna koll så inga sopor hamnat fel, säger Kristina och ler.
MARIA KARLSSON
