ANNONS

“Bosatt ovanpå jobbet”

Nära till jobbet. Ja, närmare än att bo i lägenheten ovanpå är det väl svårt att komma, om man inte ska bo i jobblokalen.

Fördelen då var att jag kunde sätta in stora rullar med exponerat fotopappers för framkallning i den gigantiska maskinen innan jag gick hem för kvällen. Satte väckarklockan på den tid de borde gått genom maskinen, vandrade sömndrucken i morgonrock ner en våning för att stänga av maskinerna mitt i natten.
Då en helt naturlig rutin i mitt arbetsliv på Mellansveriges då största fotofirma, med bland annat framkallning av negativ färgfilm och färgkopior från både negativfilm och dia.

Vi gjorde allt, och då menar jag allt, inom foto.
Vår chefs motto måste ha varit “inget är omöjligt”, och det lärde han oss.
Grunden var fotografuppdrag för dag-, vecko-, och kvällspress samt reklamfotografering.
Flygfoto var en av specialiteterna, på den tiden en ganska omständig procedur.
Helikopter eller liten Cessna skulle bokas, eller om vi hade tur körde chefen som hade licens.

Sedan skulle det givetvis fotograferas i allehanda filmsorter och exponeras rätt. Det var inte kutym att använda automatfunktioner på den tiden, om de ens fanns.
När allt var framkallat skulle det skickas in för granskning, så inget skyddsobjekt syntes, innan det var klart att leverera till kund.
Dagens drönare är något helt annat, som inte ens fanns i sinnevärlden då vi pratade flygfoto på den tiden, möjligtvis som en våt dröm.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS