ANNONS

För 65 år sedan fick Asea Ludvika sitt genombrott med likströmslänken till Gotland, 10 mil, nu diskuteras på allvar en 380 mil lånh HVDC-kabel.

Biljardär kan ge Ludvika längsta likströmsprojketet

LUDVIKA. Kommer biljonären Mice Cannon Brookes att ge Ludvika världens längsta likströmsprojekt från Australien till Singapore, 380 mil.

För 65 år sedan lyckades Aseas ingenjörer i Ludvika elektrifiera Gotland med en likströmskabel från det som idag är NKTs kabelfabrik i Karskrona, 10 mil.

Nu kan likströmskabeltekniken ge Singapore el från ett solkraftverk i Australien efter att biljonären Mike Cannon-Brookes gått in i projektet. Det ingen pensionsmässig 65 åring utan en i högsta grad vital teknologi som kan överföra gigantiska mängder elenergi, med låga förluster över allt långe sträckor, mer känd idag som High Voltage Direct Current, HVDC.

En 380 mil lång HVDC-kabel ska överföra solel från Australien till Singapore.

På andra sidan jorden har en biljonärs inklivande i världens största solkraftsprojkt den senaste tiden lett till stora tidningsrubriker.
Projektet Sun Cable har plötsligt blivit så intressant att också statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua rapporterat om projektet och biljonärens självsäkra kommentarer:
“Jag stöder det, vi kommer att få det att fungera, jag kommer att bygga en kabel,” säger Cannon-Brookes.
” Detta kommer att vara helt fantastiskt – men världsledande teknik krävs. Men vi kan göra det,” sade han.
Världsledande teknik är just vad ABB Ludvika och NKT Karlskrona har.
Sun Cable ska överföra solkraft från ett gigantiskt solkraftverk i öknen i Northern Territory i Australien till Singapore i en 3800 kilometer lång HVDC-kabel till havs.
Singapore, med närmare sex miljoner invånare får idag 95 procent av elen från importerad naturgas och med kabeln skulle östaten få 20 procent klimatneutral el från ökensol.
Solkraftverket som kommer att ta upp en yta på 15 000 hektar av öknen. 10000 megawatt ska det ge varav 3000 megawatt är tänkt att överföras i HVDC-länken. Projektet kostnadsberäknat till 20 miljarder australiensiska dollar, 135 miljarder kronor.
En solid investeringsbild förväntas före årets slut enligt biljonären och därmed ser projektet ut att kunna finansieras tidigare än ursprungsplanen 2023. Under 2019 kommer projektet att gå ut på vad vi skulle kalla samråd.
Cannon-Brookes har också lett den australiensiska delegationen vid FN:s klimatmöte.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS