Big Bang och Garpenberg i samma projekt

Fysik professor Tord Ekelöf är den store tillskyndaren av det projekt som vill att det i Garpenberg ska byggas ett världsunikt centrum med fokus på neutrinforskning.
Foto: Mikael Eriksson
HEDEMORA. Kan svaret på gåtan om universums tillkomst och livets uppkomst ges 1000 meter ned i berget i Garpenberg? Det hoppas i alla fall professorer och Hedemora kommun på.

För en oinvigd kan det te sig en aning obegripligt när professorer och forskningsdirektörer börjar prata om partiklar, neutriner, protoner, fotoner, kvarkar och andra små, små saker och ting.
Klart är dock att allt startade för 13,8 miljarder år sedan med det som kallas Big Bang. I tidernas begynnelse fanns intet, men där och då uppstod fria kvarkar. Protoner och heliumkärnor formades. 300 miljoner år senare formades atomer, och en miljard år efter det så drog gravitationen samman atomer till moln och stjärnor.

I samband med Big Bang så uppstod både materia och antimateria. Då partiklar och antipartiklar förintar varandra när de kolliderar så borde universum egentligen bara bestått av ljus. Men så blev det inte utan genom att någon form av obalans uppstod så blev det ett överskott av materia och utifrån det har det universum som vi idag känner bildats.

Den stora frågan som förbryllar forskarna är var antipartiklarna tog vägen. Och det är här Garpenberg kommer in som en del i ett större sammanhang. Från forskarhåll vill man att från den accelerator som finns i Lund ska det riktas en intensiv neutrinostråle mot den en miljon kubikmeter stora vattendetektor som planeras byggas 1000 meter ned i gråberget i Garpenberg.Varför då Garpenberg kan man fundera. Fysikprofessor Tord Ekelöf ser fler fördelar med Garpenberg, dels att avståndet mellan Lund och Garpenberg är det rätta och dels att det finns en aktiv gruva med infrastruktur som går att samutnyttja.

Inför ett 100-tal åhörare som bänkat sig i Martin Koch-gymnasiets aula redogjorde Tord Ekelöf och hans kollega Colin Carlile samt forskningsdirektör Marcos Dracos om det världsunika projekt som planeras i Garpenberg. Även om diskussionerna stundtals kan kännas abstrakta och svårbegripliga så finns det delar som är mer jordnära.

Det första är att steget till att forskningsanläggningen med den jättelika undervattenbassängen är på plats i Garpenberg är långt. Om allt går radrätt så kan den börja byggas någon gång efter 2030 och tas i drift fram mot 2040. Innan dess måste den nätta summan av fem miljarder samlas ihop till investeringen. Därefter krävs i runda tal 500 miljoner årligen till driften.
Och långt är även steget till att man kan ha ett resultat från experimenten med neutrinostrålarna, Marcos Dracos sa att det tar tio år innan alla data samlats in och bearbetats.

Klart är att om det hela kommer till stånd så kommer Hedemora att internationaliseras och 100-tals med jobb att skapas. Klart är också att en investering i denna storlek kommer att gynna det lokala näringslivet.
Hedemora Näringslivs ordförande Kjell Grundström sa att det kommer att krävas stora mängder av specialstål från Domnarvet eller Sandvik. Men även andra företag i regionen kommer att gynnas. Dessutom vet man av erfarenhet att branscher som kanske inte direkt kopplas till en sådan här verksamhet får sig ett lyft.

Publicerad i Annonsbladet (Hedemora/Säter) vecka 09 2019.

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

HEDEMORA. Nio personer riskerar att bli av med sina jobb hos Hedemora Kommunfastigheter. Detta sedan bildningsförvaltningen sagt upp städavtalet med Kommunfastigheter.
HEDEMORA. Några mer pengar till städning finns inte. Det konstaterar bildningsnämndens ordförande Anita Hedkvist (S). Hon hänvisar till det beslut kommunfullmäktige tagit.
HEDEMORA. En misstänkt drogpåverkad man utan körkort ertappades på onsdagseftermiddagen bakom ratten i bil belagd med körförbud i Pålsbenning.