Detta eftersom det inte kan uteslutas att handläggningen i det aktuella fallet bidragit till att kvinnan avled i en allvarlig infektion.
Patienter med kroniska lungsjukdomar såsom KOL löper extra stor risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid luftvägsinfektioner. Det är därför viktigt att de omhändertas på ett strukturerat sätt när de söker vård.
– Vården bör noggrant undersöka och dokumentera graden av allmänpåverkan, andningsfrekvens och syresättning. Vården bör också ha en lägre tröskel för att behandla med antibiotika jämfört med när friska individer söker för liknande besvär, säger Roger Larsson, chefläkare, i en kungörelse från Region Dalarna.
Under förra sommaren sökte en 70-årig kvinna med känd KOL för andra gången på kort tid sin vårdcentral med symtom från luftvägarna. Hon hade i en och en halv vecka haft andningsbesvär och svår hosta med gult slem. På en bedömningsmottagning fick hon inhalera luftrörsvidgande läkemedel och efteråt gå hem med en fyradagarskur kortisontabletter.
Sex dagar senare läggs patienten in akut vid medicinkliniken i Falun på grund av kraftigt försämrat tillstånd. Hon är då svårt sjuk i lunginflammation och avlider på grund av dubbelsidig lunginflammation och blodförgiftning.
Det är välkänt att patienter med vissa läkemedel, exempelvis sådana som hämmar immunförsvaret, eller patienter med vissa kroniska sjukdomar riskerar ett allvarligare förlopp om de drabbas av infektioner. Detta är en av orsakerna till att dessa grupper rekommenderas vaccination mot influensa. Patienter med KOL tillhör en sådan riskgrupp och det är mycket viktigt att vården identifierar dessa personer när de söker vård.
Tröskeln för att sätta in antibiotika bör vara låg. I synnerhet om patienten har feber, allmänpåverkan och missfärgade upphostningar. Samtidigt är det av yttersta vikt att läkare inte skriver ut antibiotika i onödan. WHO har klassat den tilltagande antibiotikaresistensen i världen som ett av de största framtida folkhälsohoten. Därav uppges det ibland vara svårt för en läkare att avgöra huruvida antibiotika ska ges eller inte.
I det här fallet fick patienten ej antibiotika trots missfärgade upphostningar. Kortisontabletter har vanligen en god symtomlindrande effekt vid många tillstånd, men kan i enstaka fall leda till att en allvarligare infektion maskeras. Om vården bedömer att antibiotikabehandling ej är nödvändig är det mycket viktigt att patienten är välinformerad om förväntat läkningsförlopp och vad patienten bör göra vid avvikelser. Alternativt bör vården aktivt följa upp dessa patienter med en telefonkontakt eller återbesök efter några dagar.
Publicerad i Annonsbladet vecka 31 2019.
