Under våren har asylsökande börjat lämna Borlänge för boenden på andra orter i landet. Detta märks bland annat i Hedemora, där Röda Korset varit en viktig mötesplats för många asylsökande de senaste åren.
– Det är ingen rolig situation överhuvudtaget. De här människorna hämtas med buss och körs till andra platser. De försvinner från vår verksamhet och barnen försvinner från skolorna, säger Gunborg Morén, ordförande för Röda Korset i Hedemora.
Flera av familjerna som nu lämnar Hedemora har inte bott så länge i kommunen.
– Många av dem kom hit från ett boende i Sundsvall och nu ska de flyttas igen. Barnen går i skolan och har fått vänner här. De börjat etablera sig i samhället lagom till dess att de ska flyttas igen och får börja om på nytt. Det här är inte humant, tycker Gunborg Morén.
Hon tillägger:
– Barnkonventionen är ju svensk lag numera, och ska se till barnens bästa, men den lagen verkar vara rätt tandlös. Jag tycker inte att Migrationsverket tänker på barnen alls i detta. Det är fruktansvärt att de gör så här mot barnen, säger hon.
Rolf Sundblad, tidigare journalist på Annonsbladet, är numera pensionär och har engagerat sig inom Röda Korset.
– Jag pratade nyligen med en man som är asylsökande. Han berättade att när de flyttas till ett nytt ställe så måste de fixa möbler och annat. Sedan flyttas de, ofta med kort varsel, och då måste de lämna allt och så börja om på nytt på det nya stället. Många lägenheter blir ju att tömmas här i Hedemora kommun framöver, säger han.
De asylsökande bor i lägenheter i Hedemora, Långshyttan och Vikmanshyttan. Många av dem kom till kommunen under den stora flyktingkrisen 2015. En av dem är en kvinna som är med vid intervjun men som inte vill synas med namn och bild i tidningen då hon är rädd att det kan få negativa konsekvenser för henne.
– Jag flydde från Afghanistan 2015 och kom först till Filipstad. Därefter flyttades vi till Vikmanshyttan och nu jag och min familj bott i Hedemora i två år, berättar hon.
Hur känns det att snart behöva flytta igen?
– Det känns jättejobbigt att inte få veta när vi ska flyttas. Min dotter frågar mig varje dag när hon kommer hem från skolan om jag har hört något från Migrationsverket. Hon går i skolan och har vänner här och vill inte flytta. Jag trivs också jättebra. Jag har lärt mig svenska tack vare Röda Korset, berättar kvinnan.
Omkring 60 familjer med asylsökande är anmälda till olika aktiviteter hos Röda Korset, vilket innebär att verksamheten påverkas stort när familjerna flyttas till nya orter.
– De har bott här länge och nu ska de flyttas till bland annat Boden och Flen. Det här är påfrestande för både barnen och föräldrarna. All ovisshet om hur det ska bli. Sedan finns det familjer med barn som är svårt sjuka och behöver närhet till vård, säger Tamara Zuljevic, även hon engagerad i Röda Korset.
Tamara har själv erfarenhet av att komma till Sverige från ett annat land.
– Jag flydde hit från Balkan i början av 1990-talet och bodde i Flen innan jag hamnade i Hedemora. Jag har fått se båda sidorna av det här. När vi kom hit så var Röda Korset mina hjältar, med allt som de gjorde för oss. Nu jobbar jag själv åt Röda Korset men tycker inte att jag är någon hjälte, jag vill bara hjälpa till. Jag vet hur viktigt Röda Korsets insatser är för de asylsökande så alla som ställer upp för de här människorna är en slags hjälte, säger hon.
– Det här har varit en stor del av vår verksamhet i flera flera år nu. Det är klart att det här får stor påverkan på vår verksamhet, säger Gunborg Morén.
I all bedrövelse försöker Röda Korset hitta några ljusglimtar i situationen.
– Vi gör ett värdefullt jobb för dessa människor och vi vill att de ska ha fått en bra grund att stå på, tack vare saker som de har lärt sig av oss på Röda Korset. Att de kan ta med sig dessa kunskaper till nästa ställe, då har vårt arbete inte varit förgäves, säger Tamara Zuljevic.
Läs även: Kommunen markerade mot beslutet: “Väldigt dåligt skött”
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nummer 18, 2021.
