ANNONS

Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund och Dalarnas museums årliga bok Dalarna har i år titeln Dalamodernismen – Bebyggelse i Dalarna 1930-1980.
Foto: Veronica Rigtorp

Årsbok samlar karaktäristiska byggnadsverk

Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund och Dalarnas museums årliga bok är nu offentliggjord. 2020 bär den titeln “Dalamodernismen 1930-1980”.

I år bär den namnet “Dalamodernismen – Bebyggelse i Dalarna 1930-1980”. Boken berättar om byggnadsverk och bebyggelsemiljöer som uppfördes i Dalarna under tidsepoken som ofta kallas den moderna tiden.
Boken tar avstamp i det inventeringsprojekt som gjordes och skrevs mellan 2014-2018, och går vidare i två delar: det typiska och det annorlunda.
Den handlar inte enbart om arkitektur utan är en berättelse på flera plan om hur det moderna Dalarna formades och omformade det nya, moderna och funktionalistiska till en helt egen identitet. Boken kan också ses ur ett socialt perspektiv som ett komplement till den för tjugo år sedan utgivna boken och nu även slutsålda “Arkitektur Dalarna”.

Boksläppet, som skedde digitalt, inleddes av Landshövding Ylva Thörn som bland annat sade att byggnationer alltid har väckt ett otroligt engagemang. För henne personligen sade hon om boken att “den beskriver hela livet”, vilket Adam Mol, en av de fyra författarna, tyckte var en bra sammanfattning.
Bokens redaktör Erik Thorell var den som var moderator för det digitala boksläppet. Vice ordförande Staffan Nilsson sade några ord om traditionen med årsböckerna som 90-årsjubilerar just i år.

Därefter berättade Dalarnas museums byggnadsantikvarier och tillika författare till boken, Marlena Andersson, Adam Mol och Kristoffer Ärnbäck samt verksamhetschef och byggnadsantikvarie Lars Jönses om boken och sina respektive avsnitt.
Den välarbetade boken är hela 300 sidor och ger läsarna mycket fakta, men också många bilder från dåtid, vilket ger ett intressant och lättläst material.
I bokens förord skriver Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbunds vice ordförande Staffan Nilsson att “Stockholmsutställningen 1930 blev ett genombrott för modernismen i Sverige. Den främsta riktningen inom arkitekturen var då funktionalismen. Modernismen innebar en radikal förändring som kom att omdefiniera hela samhället i relation till kultur, politik och vetenskap. Den innebar ett nytt sätt att se och tänka. Modernismen grundade sig på det rationella, inte det traditionella.”

Erik Thorell, bokens redaktör skriver på bokens baksida:
“Boken Dalamodernismen har sin upprinnelse i ett av Dalarnas museum initierat dokumentationsprojekt om modernismens bebyggelse. Målet var att ta reda på vad som byggdes i Dalarna under perioden 1930-1980 och att dokumentera vad som fanns kvar av bebyggelse från den moderna epoken i landskapet.
Övre Dalarnas traditionella byggnadsskick var uppmärksammat långt före den moderna epoken. Det blev därför intressant att undersöka om modernismen betraktades som problematisk, eller om man försökte anpassa den, och i så fall hur.
Gick det att upptäcka hur modernismens bebyggelse och miljöer förhållit sig till det traditionella byggnadsskicket i Dalarna?

Hur hade man förhållit sig till timmerhuskulturen, byarna, den röda slamfärgen och till kulturlandskapet? Bejakades modernismen i större utsträckning i Dalabergslagen där den tyngre industrin dominerade? Ur frågorna föddes begreppet Dalamodernismen, som också återfinns i bokens titel. Begreppet har avsiktligt en stor spännvidd.
Å ena sidan syftar det helt enkelt på modernismens bebyggelse inom Dalarnas landskap. Å andra sidan svarar det just på frågorna om och på vilka sätt modernismens bebyggelse i Dalarna förhöll sig till den traditionella byggnadskulturen”.

Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund är en sammanslutning av lokala hembygdsföreningar eller andra inom förbundets område verksamma föreningar med motsvarande syften. Det finns femton kommuner i Dalarna och i de flesta finns det mer än en hembygdsförening. Idag har man 92 medlemsföreningar med cirka 21 000 enskilda medlemmar. Det går också att vara enskild medlem i förbundet. Förbundet ger stöd och service till de lokala hembygdsföreningarna i deras arbetet med kulturarvet och företräder hembygdsrörelsens intressen i kontakter med kommuner och beslutsfattare. För Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund medlemmar arrangerar man bland annat kurser och aktiviteter samt ger ut medlemstidningen Dagsverket och årsboken Dalarna.
Källa: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund hemsida.

Tidigare utgivna årsbäcker av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund och Dalarnas Museum:
Fäbodlandskap och vallmusik.
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2019.
Fotografer i Dalarna
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2018.
Vårt levande arv – Minnen och spår i landskapet
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2017.
Arkeologi i Dalarna
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2016.
Berättelser
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2015.
Barn och unga
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2014.
Kalejdoskop
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2013.
Fest!
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2012.
Dalablandning
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2011.
Museer i Dalarna
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2010.
Kvinnoliv
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2008.
I sällskap med Linne
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2007.
Ett mångkulturellt landskap
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2006.
En resa i tid och rum
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2005.
Våra hembygdsföreningar
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2004.
Dalarna 2003
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2003.
Mötesplats för kulturen
Dalarnas Hembygdsförbunds årsbok 2002.

Källa: Dalarnas Museum.se

Smedjebacken. På bokuppslagets vänstra sida ses Fru Kirsti Backman i Smedjebacken vid Villa Kirsti som togs fram efter hennes idéer i Expressens och Elementhus AB:s stora bostadstävling 1965.
Smedjebacken. Lamellhus är långsmala och har minst två trapphus, som oftast har fönster. I bokuppslagets vänstra sida ses exempel på detta från Smedjebacken, Mora och Malung. På högra sidan ses Skivhus som hör ihop med den enormt storskaliga bostadsproduktionen som under 1960- talet och 1979-talet präglade byggandet. Punkthus är oftast mer kvadratiska och dessa ses på de två nedre bilderna från Borlänge och Smedjebacken.
Allekyrkan i Smedjebacken är en av alla byggnader som presenteras i nyutgivna boken Dalamodernism Bebyggelse i Dalarna 1939-1980 av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund och Dalarnas museum.
Ludvika. I nedre vänstra kanten av uppslaget ses Pelles kiosk uppfördes 1962 intill ett affärs- och bostadshus. intill finns bild av Telefonstationen som uppfördes i början av 1950-talet i Ludvika.

Hedemora. Omkring 1950 uppfördes ett nytt centralmejeri i Grådö.
Bokuppslagets vänstra sida ses längst upp Mellstaparken Borlänge, Tansvallen i Grycksbo och Turbo festplats Hedemora. På högra sidan sesn längst upp Folkets Park i Borläng, entrén till Hedemora folkpark, och Folkpark i Ore.
Falun Sågmyra. På bokuppslagets vänstra sida ses Tidstrands Yllefabrik i Sågmyra. 1939 byggdes fabriken ut med nya entré, där reliefhantverk samsas med industri.
Bokuppslagets vänstra sida ses längst upp Mellstaparken Borlänge, Tansvallen i Grycksbo och Turbo festplats Hedemora. På högra sidan sesn längst upp Folkets Park i Borläng, entrén till Hedemora folkpark, och Folkpark i Ore.
Falun lasarett. Länslasarettet har utvidgats i flera omgångar under perioden som boken tar upp.
Falun. Flerbostadshusen på Kvarnberget i Falun från tiden kring 1950 har utformats med stor detaljomsorg ses på bilden längst upp i vänster hörn av uppslaget. På den högra sidan ses brutal modernism utan någon dekor överhuvudtaget.
På uppslaget ses till höger längst upp, huset med biograf Falan som byggdes 1939. biogrfen på bilden under är från Leksand.

Falun. På vänster sida av bokuppslaget ses villa i Hästberg Falun. Under 1960- och 1979-talet växer förgårdarna och entréerna får en från gatan sett mer undanskymd placering, skriver författarna till boken Dalamodernismen – Bebyggelse i Dalarna 1930-1980.

Digitalt boksläpp då Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund och Dalarnas museums årliga bok Dalarna gav sut med titeln Dalamodernismen – Bebyggelse i Dalarna 1930-1980. Digitalboksläpp: I bild ses Ylva Thörn, Erik Thorell, Kristoffer Ärnbäck, Staffan NIlsson, Lars Jönses med flera.

Borlänge konsumvaruhuset på Sveatorget uppfördes 1930 och var funktionalismens portalbyggnad i Dalarna. Borlänge bibliotek tillkom i sin nuvarande form efter ritningar av arkitekt Åke Temnerud 1972.
Bokuppslagets vänstra sida ses längst upp Mellstaparken Borlänge, Tansvallen i Grycksbo och Turbo festplats Hedemora. På högra sidan sesn längst upp Folkets Park i Borläng, entrén till Hedemora folkpark, och Folkpark i Ore.
Borlänge Domnarvets Jernverk. På bokuppslagets vänstra sida ses lastning av färdigklippt och färdigbockad armeringsstål på lastbil i Domnarvets Jernverk 1969.
På uppslagets högra sida är det profilverk för galvaniserad plåt somat emballering av profilerad plåt fotograferad i slutet av 1960-talet.
På boksuppslagets högra sida ses Blå Lågan, personalrestaurangen vid Domnarvets Jernverk uppfördes 1974 efter ritningar av Åke Temneruds arkitektkontor. En av bokens fyra författare Adam Mol uttrycker speciellt gillande över byggnaden och dess säregna faluröda plåtexteriör.
Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS