Det var Gunnar Nygren, professor i journalistik, Cristel Copp, professor i kommunikation och Ulrika Hyllert, journalistförbundets ordförande förgyllde firandet i förtid genom att utse tidningen till Årets gratistidning.
– En dröm har uppfyllts, säger Ola Kling, VD och ägare.
Guy Kling grundade Annonsbladet i september 1989. Numera är sonen Ola huvudägare och driver företaget.
– Pappa startade det som ett säljprojekt med bara annonser, därav namnet. Med tiden förstod man att det krävdes lite mer för att bli läst. Under 1990 talet gjordes anspråkslösa försök att tillföra lokala texter. Numera är minst hälften av det som trycks i våra tidningar resultatet av en målmedveten satsning på journalistik. Priset vi fått ser jag som ett kvitto på att vi blivit mer relevanta. Vi alla märker att vi tas på allt större allvar, så var det inte i början, säger Ola.
Annonsbladet Dalarna är egentligen fem olika lokaltidningar med i huvudsak olika redaktionellt innehåll och annonser. Det är annonserna som styr antalet sidor men redaktionen som skapar det redaktionella innehållet som sedan delas ut till 104 000 hushåll i södra Dalarna.
Känner du dig som publicist när du nu korats som årets gratistidning?
– Det var en kuggfråga. Jag vill inte gärna vara tidningens ansikte utåt. Den rollen får vår ansvarige utgivare Thomaz Andersson ta, jag vill fortsätta att jobba lite mer i bakgrunden tillsammans med mina medarbetare som gjort detta möjligt. Utan personalen är vi ingenting.
Tittar man i Mediagruppens bokslut så ser man att omsättningen och antalet anställda de senaste åren varit relativt konstant runt 30 miljoner i omsättning och strax över 20 anställda men i ett Mediasverige med tidningar som går på knä så har Annonsbladet AAA alltså högsta kreditvärdighet.
– 2018 vara ett jättebra år, omsättningsmässigt händer inte så mycket men vi har varit framgångsrika på kostnadssidan. Hos oss är det små noga genomtänkta förändringar som gör skillnad. Nu bygger vi vidare på det vi gör, det är rätt väg.
Annonsbladets tuffaste utmaning identifierar Ola Kling är att företaget bara har ett intäktsben, lokala annonsörer.
– Jag delar deras rädsla om att näthandeln ska bli ännu större. Vi och våra lokala annonsörer gör tidningen.
I horisonten har det kommit upp ett hotande moln mot tryckta tidningar och pappersbruken.
– Det förstod jag på guldgalan då kulturministern, miljöpartisten Amanda Lind svarade på våra frågor. Det ska införas ett nytt tidningsåtervinningssystem som kommer att driva upp papperspriset med 25 procent. Det ser jag som ett allvarligt hot mot oss och våra kollegor som inte får pengar av staten. Amanda Lind verkade inte inse allvaret i situationen för gratistidningar som inte omfattas av tidningsstödet i sin nuvarande form. Förhoppningsvis fick hon en tankeställare av sin nyvunna insikt i ämnet, hoppas Ola Kling.
Regeringen vill att producenterna ska ta det fulla ekonomiska ansvaret för insamlingen av förpackningar och returpapper genom tillståndspliktiga insamlingssystem. Materialen ska samlas in bostads- eller kvartersnära, vilket innebär en stor förändring från dagens system där kommunala återvinningsstationer är huvudregel. För att aktörerna ska få tid att anpassa sig så kommer servicen på insamlingen att höjas stegvis 2021 och 2025.
188 tidningstitlar är anslutna till Gratistidningarnas förening.
Publicerad i Annonsbladet vecka 15 2019.
