ANNONS

Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare vid Region Dalarna, och folkhälsoanalytikern Junia Joffer.
Foto: Sonny Jonasson

“Angeläget att försöka vända negativ trend”

FALUN/DALARNA. Hälsa och liv sätts under lupp. Resultatet uppvisar som förväntat bitvis negativa mönster. Mönster som pågått i decennier, och som påverkar människors livslängd. – Vi ser skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper. Dessa måste minska om vi önskar ett hållbart samhälle, konstaterar Region Dalarnas Junia Joffer och Johan Hallberg.

”Hälsa på lika villkor?” är en nationell folkhälsoenkät lika mycket som en samhällstung markör för skillnader i fysisk och psykisk hälsa mellan människor.
Där livsvillkor och socioekonomisk tillhörighet i hög grad styr hur länge du kommer att leva.
Mer än 10 000 personer i Dalarna har nu besvarat den i många avseenden betydelsefulla undersökningen.
Resultatet visar vad expertisen väntat sig – de skillnader som ses påverkar i sin tur skillnaderna i medellivslängd som växer mellan grupper med olika sociala positioner.
– Det här är en tendens vi sett sedan 80-talet, och som tyvärr i viss mån tilltar. Det är angeläget att försöka vända detta, betonar Johan Hallberg som är samhällsmedicinsk läkare vid Region Dalarna.

Han klargör en fråga som alltså bottnar i något så fundamentalt och brännande väsentligt som människors livslängd.
– En enkät av det här slaget kan påvisa olikheter i livsvillkor som delvis kan förklara de olikheter i hälsa vi ser. Generellt vet vi att medellivslängden är kortare hos de grupper i befolkningen som har lägre utbildningsnivå.
Johan formulerar ett faktum med ytterst allvarlig innebörd:
– Många människor i Sverige dör i förtid för att de vuxit upp och lever i en socioekonomisk utsatt situation. Det är både onödigt, orättvist, en förlust av mänsklig potential och direkt skadligt för oss alla.

Aspekter som kan inverka negativt och generera svårigheter över tid är bland annat familjeproblem och barns utsatthet under tidig uppväxt, skolmisslyckanden, arbetslöshet och svårigheter till egen försörjning, svagt socialt nätverk och annan socioekonomisk problematik.
En trend som samhället alltså önskar vända, berättar Johan och får medhåll av folkhälsoanalytikern Junia Joffer.
Duon betonar att detta är ett långsiktigt arbete. Att en viktig del är att kartlägga de faktorer som kan påverkas och se till att använda och fortsätta utveckla den kunskap och de möjligheter samhället uppbådar för att genomföra detta.
– Riksdagens mål är att denna negativa trend ska vändas inom en generation. Det råder politisk enighet om detta och målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa hos hela befolkningen, förklarar Junia.

Hon fortsätter:
– Nu är det viktigt att så många som möjligt blir med på att rigga samhället för att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar för människor i olika sociala grupper. Det handlar både om att stärka individers egna möjligheter att handla och skapa resurser i sina liv och stärka hela samhällets förmåga att bidra med resurser.
Här kan Region Dalarna och likasinnade aktörer vara trygga i själva faktagrunden för detta förändringsarbete.

Junia Joffer:
– Ja, vi står på stabil kunskapsbas i det här. God och jämlik hälsa är både en förutsättning och en målsättning för ett hållbart samhälle.
Johan Hallberg tar vid och framhåller att mycket av arbetet behöver ske lokalt där kommunens och regionens verksamheter behöver utveckla det lokala tvärsektoriella arbetet både med varandra och med övrig offentlig verksamhet, civilsamhälle och näringsliv.
– Det är viktigt att vi är många som kan dela samma bild av läget och förstå de problem vi har att hantera. Det är också viktigt att förstå att det inte är en tävling. Alla kommuner och regioner står inför utmaningar när det gäller att ta sig an de påverkbara skillnaderna i livsvillkor och hälsa hos den egna befolkningen.
– Det finns mycket att göra. Ett ledarskap som förstår varför det är viktigt med jämlika livsvillkor och god och jämlik hälsa, en välfungerande samverkan och en självklar känsla av delaktighet i hela samhället är några av villkoren för att lyckas, anför han.

Fler än 10 000 personer i Dalarna har besvarat enkäten “Hälsa på lika villkor?”. Foto: Sonny Jonasson

Johan och Junia understryker det konstruktiva i att lägga tyngd på det positiva.
Den stora potentialen för en hållbar samhällsutveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – sägs vara att de grupper som länge halkat efter när det gäller livsvillkor och hälsa ges möjlighet att komma i kapp.
Detta beskrivs också som en viktig del i den nya regionala utvecklingsstrategi – Dalastrategin 2030 – som Region Dalarna tagit fram tillsammans med Dalarnas kommuner, näringslivet, civilsamhället, fackliga organisationer, Högskolan Dalarna, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter i länet.

För att ställa om till ett hållbart Dalarna behöver ett antal samhällsutmaningar mötas parallellt, menar Joffer och Hallberg.
Utmaningar ingen löser på egen hand, men tillsammans kan ett hållbart samhälle skapas.
“Dalastrategin 2030 – tillsammans för ett hållbart Dalarna” rymmer strategiska målområden, mål på medellång sikt och vad som ska göras för att nå de uppsatta målen.
– Ja, mycket av det som finns i Dalastrategin 2030 berör på ett bra sätt det som bör vara en gemensam väg framåt i arbetet för god och jämlik hälsa i ett hållbart Dalarna, säger Johan Hallberg.

Junia tydliggör att samhällsbygget är en ständigt pågående process:
– Förändringsarbetet pågår hela tiden. Vi har exempelvis ett välfärdssamhälle i Sverige som vi kan vara stolta över på många sätt, men det finns tyvärr också inbyggda mekanismer som motverkar en hållbar samhällsutveckling och som vi behöver komma till rätta med.
– Dalastrategin 2030 lyfter en vilja i länet att ta sig an samhällsutmaningar på en ny nivå av samverkan och delaktighet från hela samhället för att hitta nya lösningar och göra saker annorlunda. För att nå ett hållbart Dalarna med utvecklingskraft i alla delar av länet.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS