Mitt i den biologiska mångfalden på föräldragården i Tuna-Hästberg visar Anders Janols på växter som är räddade tack vare 300 år av slåtter.
På ängen finns bland annat Borsttistel, Fältgentiana, Knägräs, Jungfrulin och ängsvampen Blårödling, den sistnämnda är vackert metallic blå i färgen. Svampen ingår i åtgärdsprogram för hotade arter.
– Om den hittas, är det ofta enstaka fruktkroppar, jag hade en hel häxring med 20-talet svampar, säger Anders Janols stolt.
Tures – och Lundvalls ängar, samt beteshagen som binder ihop ängarna, kommer under nästa år att bli naturreservat, vilket glädjer Janols.
– Klarar vi inte mångfalden, klarar vi inte klimatet, men nu är det bara prat om klimatet, men det hänger ihop.
Janols menar att vi alla kan göra lite.
– Alla måste i mån och möjlighet bidra med det man kan. Vem som helt kan göra det i det lilla, allt från folk med balkonglådor till skogsägare.
För den som vill återställa slåtterängar, har Anders ett enkelt råd:
Använd skärande eller klippande vassa redskap så som, lie eller slåtterbalk, handjagare om det ska vara kortklippt, räfsa och ta upp, svårare är det inte.
Anders har gjort just detta och lite till på den utökade delen av slåtterängen som under hans fars tid på gården hade lupiner.
– Dom har jag trakasserat, genom att ta bort gröna delar flera gånger varje sommar under många år. Så småningom ger lupinerna upp. De hinner inte tillverka nödvändig näring, förklarar Anders Janols.
På ängen i övrigt hålls mängden av gödande ämnen på låg nivå genom slåtter och borttagande av det slagna.
På en tidigare grusad del av tomten, slår Anders Janols med en Slåtterbalk, en maskin som klipper på ett sätt som gynnar ängsmark. Här finns numera Slåtterfibbla som är rödlistad.
När årets pristagare Anders Janols uppvaktades av miljönämndens ordförande Elina Brodén (MP), sa han att han kände sig hedrad och ödmjuk med tanke på att det är så många fler som skapar förutsättningar för att den enskilda människan ska kunna bidra i sådant här arbete.
– Jag har visserligen varit med från början i arbetet med ängarna här i Tuna Hästberg, men det skulle inte bli så mycket av det om det inte var fler människor som hjälpte till. Det är ju det man oroas för, att det inte fylls på med nya intresserade och villiga när vi inte orkar längre, säger Anders Janols.
Publicerad i Annonsbladet (Borlänge) vecka 23 2019.
