“Katterna är så fina och det är så trevligt när de jamar och spinner”, säger Stina som bor på Granbackens äldreboende.
Foto: Rose-Marie Eriksson

Allergivänliga katter utan klös har flyttat in på Granbackens äldreboende i Norberg

NORBERG Nyligen blev Granbackens äldreboende i Norberg med katt, eller rättare sagt tre katter. Lions klubb i Norberg har skänkt en trio terapikatter som i princip uppför sig som dess levande motsvarighet, förutom att vässa klor och gå på låda. Dessutom är de garanterat allergivänliga.

Områdeschef Kristina Tinkler, undersköterskan Rahel Tewelde, Silviasjuksköterskan Veronica Persson och Anna Nylander, undersköterska är glada för de jamande husdjuren på äldreboendet.
En av missarna som förgyller tillvaron på Granbacken.
– En del av våra boende har haft katt tidigare och bara att lägga handen på en spinnande katt kan ha en lugnande effekt. Så det här är uppskattat, säger områdeschef Kristina Tinkler.

Tidigare år har Lions i Norberg bland annat bidragit till musikarrangemang och gratis broddar till de äldre. Tanken med terapikatterna är att de ska bidra med glädje och trygghet bland de boende, precis som levande husdjur gör. De tre katterna kan både spinna, jama, blinka, lyfta tassen och rulla runt.
– Det har bara varit positiva reaktioner och beroende på hur långt man har kommit i sin demenssjukdom upplevs katterna som äkta, säger Kristina Tinkler och tillägger:
– Jag har själv katt och den är rätt lik den svart-vita katten.
En av Granbackens boende är Stina, 87 år, och hon tycker det är mycket trevligt att katterna har flyttat in hos dem.
– De är så fina och jamar välkomnande. Det är trevligt bara att höra ljudet och jag har själv haft katt, säger hon och stryker över ryggen på en av katterna som genast börjar spinna.

Studier har visat att digitala terapidjur lindrar symptom som apati, oro, ångest och sömnsvårigheter och i vissa fall kan det bidra till minskad användning av antidepressiva mediciner.
– Vi har även dockor som vi provat för att lindra oro hos en boende som letade efter sitt barn. Det går också att spela in anhörigas röster och använda i dockorna, säger Veronica Persson, Silviasjuksyster med specialutbildning inom demenssjukvård.
Hon berättar att tidigare har de även haft besök av en kille tillsammans med en utildad terapihund, men sedan kom coronan med besöksförbud som följd.
– Nu finns det också förslag på att ta hit en liten terapihäst, och det skulle vara jätteroligt, säger Veronica Persson.
Granbacken har två avdelningar med tio boende på varje och många av de äldre har haft egna djur. Möten med såväl hund som katt väcker minnen till liv och det ger också en trygghetskänsla.
– Sådana här terapikatter skulle vi ha på alla boenden, säger Kristina Tinkler som hoppas att Lions initiativ sprids vidare.

Anette Eliasson är aktiv i Lions i Norberg och hon var också med när katterna lämnades över. Under ett telefonsamtal berättar hon om anledningen till att de skänkte katterna till äldreboendet.
– Vi har en rikstäckande tidning för Lions där det stod om en klubb som hade delat ut sådana här katter, och jag tyckte det var ett jättebra initiativ.
Anette Eliasson säger vidare att normalt skänker Lions bidrag till fonder och hjälporganisationer. Men här i Norberg valde ett äldre par att skapa en fond, Angebyfonden, som skulle gå till Lions i Norberg för att hjälpa äldre i kommunen.
– Vi har ju inte kunnat haft någon marknad på två år. Därför var det så roligt att uppmärksamma vad vi gör genom att skänka de här katterna, att få göra något roligt behövs i dessa tider, säger Anette Eliasson.
På Granbacken har de tre katterna gjort sig hemmastadda och det är ingen risk att de smiter ut eller ställer till oreda.

Demenssjukdom
Cirka 130 000-150 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom. Runt 10 000 är under 65 år och man räknar med att cirka 20 000-25 000 personer insjuknar varje år.
Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör.

Tecken och symptom
Några tidiga tecken och symptom är problem att utföra vardagliga sysslor. Andra exempel är att förlägga sina saker och att glömma överenskommelser med andra, liksom svårigheter att hitta rätt ord när man pratar. Andra tecken kan vara svårigheter att hitta när man är ute och handlar eller promenerar. Svårigheter att hantera stress och att dra sig undan från socialt umgänge kan vara andra tecken. Det krävs dock en undersökning för att fastställa sjukdomen och ovannämnda beteenden och symptom kan exempelvis vara tecken på depresseion, stress, vitaminbrist eller läkemedelspåverkan.
Källa: Demensförbundet

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS