Under april släpptes Pep-rapporten 2019, med resultatet av en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige. Undersökningen är unik genom att fler än 11 000 barn med deras vårdnadshavare deltagit, men även genom att den blir årligen återkommande.
Undersökningen kartlägger hur barn i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur omständigheter runt barnen hänger samman med deras levnadsvanor. Generation Pep står bakom studien med stöd av Hjärt-Lungfonden. Själva undersökningen har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet. I arbetet med rapporten har även en rad forskare och experter deltagit i en rådgivargrupp.
– Rapporten är både ett viktigt verktyg för fortsatt forskning på området, men även för att nu kunna sätta in konkreta åtgärder. Det är dags att gå från ord till handling och för hela samhället att ta ansvar och visa ledarskap när det gäller våra barn och ungas hälsa. Deras barndom går inte i repris, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.
I rapporten framkommer att endast fyra av tio barn har angett att de dagligen äter grönsaker. Som i tidigare studier och annan forskning ser man också skillnader i hur mycket barn och unga rör på sig. Det finns markanta skillnader både mellan yngre och äldre barn, där tonåringar rör sig minst, och mellan könen där pojkar rör sig mer än flickor.
– Pep-rapporten 2019 bekräftar bilden från flertalet andra studier att många barn och unga i Sverige idag rör sig för lite och äter ofta för lite av det som kroppen mår bra av, och för mycket av sådant som inte främjar god hälsa. Vi kan också se att hälsan idag inte är jämlik utan att faktorer som kön, socioekonomi och ålder, spelar stor roll för barn och ungas hälsa, säger Marie Löf, forskningshuvudman för Pep-rapporten 2019.
Resultaten från undersökningen är enligt de bakom studien och den rådgivargrupp som deltagit oroväckande. Resultaten från rapporten bekräftar att de folkhälsopolitiska målen blir svåra att uppnå. För samhället innebär konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostnader på många miljarder årligen.
Studien bekräftar många farhågor kring barn och ungas hälsa. De viktigaste fynden som kunnat bekräftas är bland annat att flickor rör sig mindre än pojkar och att mer än var femte 7–9-åring sitter tre timmar eller mer framför skärm varje dag. Och då räknar man inte in skärmtiden på lektionerna. 40 procent av de tillfrågade uppger också att de endast har gymnastik i skolan en gång i veckan, men också att barn till aktiva föräldrar rör på sig mer. Vilket visar att det delade ansvaret för barn mellan skola och föräldrar måste skärpas vad gäller ungas hälsa.
– Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer saknas än så länge i Sverige. Nu behöver makthavare vakna upp och agera för att tillsammans vända utvecklingen, annars står vi inför katastrofala folkhälsoutmaningar i framtiden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.
Jonas Rosenqvist
Publicerad i Annonsbladet vecka 19 2019.
