Summorna är stora när styrande Dalasamverkan offentliggör regionens budget för 2022.
Bland annat sker investeringar i nytt avtal rörande arbetstidsmodell för sjuksköterskor (49 miljoner kronor) och den stora påbyggnaden ovan
akutmottagningen i Falun som skapar ytterligare sex våningar vårdkraft (cirka 500 miljoner).
– Vi har lagt på 2,2 procent i en överlag större satsning, säger Svante Parsjö Tegnér (L), tämligen nytillträtt regionråd.
Han utvecklar:
– Byggnationen ovanpå akuten resulterar bland annat i modernare intensivvårdsavdelning och akutvårdsavdelning. En bättre och mer logisk vårdkedja på området, och även maskineri i form av exempelvis ny 3T magnetkamera.
Regionverksamhetens många tentakler fordrar stora ekonomiska resurser, vilket dess politiska ledning menar sig ha fördelat på bästa sätt i lagda budget.
Ulf Berg:
– Cirka 200 miljoner i resultat är i min bedömning helt nödvändigt, då vi bland annat även har stora investeringar i våra fastigheter och IT-sektor.
Han inflikar också att man under pandemins tredje våg i praktiken tjuvstartat avbetalningen av vårdskulden, och denna vårdskuld tillses i budgeten nu 111 miljoner kronor.
Sofia Jarl (C) tar vid:
– Region Dalarnas verksamhet är omfattande, men den absoluta lejonparten i budget riktas till hälso- och sjukvården. Vi tar höjd för att kunna genomföra målsättningen med närmare vård i hela Dalarna.
Regionrådet Birgitta Sacrédeus (KD) omnämner också den psykiska ohälsa pandemin kan ha orsakat på individnivå, inte minst hos barn och unga. Detta som en aspekt som kan komma att kräva resurser i fråga om både humankapital och pengar.
Vidare konstaterar Ulf Berg att man i nuläget klarar av tidskritiska operationer. Dock inte ingrepp utöver dessa, som i dagsläget renderar en kö med cirka 5 000 på väntelistan.
Därtill är i budget inkluderat slantar som ska kompensera Dalarnas museum för ökade hyreskostnader, och han spår också att man kan hantera pensionsskulden som i dag landar på cirka 250 miljoner kronor.
– Ja, jag tror att vi kan klara den smällen. Och det är ju i grunden positivt i den bemärkelse att också vi män nu lever längre än tidigare.
Om aviserade statsbidrag redogör Berg:
– De stöd man sagt är fleråriga har vi inkluderat i budget, men jag ser också till viss del vissa stöd som mer eller mindre giftiga. Det kan svänga snabbt, och de vi får 2022 kanske vi inte får 2023, utvecklar han och framhåller god ekonomisk hushållning i regionen som honnörsord.
– Samtidigt har vi absolut blivit väldigt bra kompenserade och nästintill överkompenserade, sammanfattar han.
Sofia Jarl framhåller att regionen minskat nettokostnadsutvecklingen.
– Det är så att säga inte bara tur, utan något vi lyckats genomföra, menar hon och lyfter även en förhoppning att ett någonstans väntande pandemislut också innebär bättre förutsättningar att hantera ovan nämnda operationsköer.
Regionrådet Kerstin Lundh (MP) påtalar likt Sacrédeus också hälso- och ohälsoaspekter för exempelvis individer i ensamhushåll.
Hon konkluderar via klargörandet att Region Dalarna nu även har tydligt fokus på verksamhetens hållbarhetsberedning.
– I dag har alla ett miljötänk för ögonen, säger Lundh.
Region Dalarnas budgetsatsningar i korthet
• Hälso- och sjukvårdsnämnden: +142 miljoner
• Vårdval: +282,5 miljoner (varav 143,5 miljoner flyttas från tandvården)
• Kollektivtrafiknämnden: +19,3 miljoner
• Kultur- och bildningsnämnden: +6,8 miljoner
• Regionstyrelsen: +59 miljoner
• Avbetalning vårdskuld: 111 miljoner
• Investeringar i urval: Närakut i Ludvika, satsningar i Särna, investeringar i Mora, byggnation ovanpå akuten i Falun
(Källa: Dalasamverkan)
