100-åringen har framtiden för sig

242

LUDVIKA.

Festligheterma inleddes på nyåret 1919.

“Vi är en framtidskommun”, säger Ludvikas kommunalråd Leif Pettersson (S) när han sammanfattar jubileumsåret och riktar blickana framåt.

 

– Vilket hundraårsfirande, vilken bredd och responsen från näringsliv till enskilda har varit stor. Det bådar gott för framtiden, Ludvika har varit en av de fem mest riskutsatta kommunerna men jag skulle säga att vi nu är en av de fem som har bäst förutsättningar, säger kommunalrådet Leif Pettersson som ger 100-årsgeneralen Håkan Rosen med beröm godkänt.

2019 firade Ludvika sitt 100-årsjubileum som stad men historien började 370 år tidigare när Gustav Wasa runt 1550 anlade det första kronobruket i landet vid Ludvikaforsen.
Bruksdöden slog till under 1890-talet men just då uppfann Aseas pionjärer trefasöverföringen mellan Hällsjön och Grängesberg och 1900 startades Elektriska AB Magnet, det som är dagens ABB och nästa år Hitachi.
Mitt under första världskriget sålde största ägaren Grängesbergsbolaget i hemlighet sina aktier i Nya Förenade till Asea som blev därmed Ludvikaverken inom Asea.
Ludvika blev municipalsamhälle 1901, köping 1915 och stad 1919.
Den 5 februari 1919, möttes stadsfullmäktige i Ludvika för första gången och Asea Ludvikaverkens direktör Sven L:son Depken valdes till ordförande och föredrog skrivelser från Stadsfullmäktige i Falun, Säter och Hedemora, innehållande lyckönskningar till den nya staden.
För Ludvika och Sverige är 1919 viktigt. I maj 1919 beslutade riksdagen att införa allmän rösträtt för kvinnor. I november samma år gör en kvinna entré i stadsfullmäktige, fru Carin Roth.
Ludvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ludvika stad samt Grangärde och Säfsnäs landskommuner.
Ludvika växte upp med de nu nedlagda gruvornas behov av elkraft och har sedan växt tillsammans med Asea och ABB.
100 år senare har transformatorerna, Sveriges största och tyngsta transporter blivit så stora att järnvägen inte längre räcker till för exportstaden.
Rekordtransformatorn Ludvikaverken byggt till Kina togs i framgångsrik drift under jubileumsåret men lådan blev kvar i staden och i november invigdes “krafttanken” som landmärke i sockenstugan, en låda som man kommer att se och förundras över långt in i framtiden.
Kommunalrådet Leif Petterssons största minne av jubileumsåret är:
– Bredden, marknadsföringsmässigt så blev det något väldigt positivt och det märker man när man är i Stockholm, alla verkar verta om de 100 åren. Transformatorn utanför stadshuset möttes först ganska negativt bland folk men det har vänt till något mycket positivt när folk ser vad den kommer att inrymma med batterilagret och solcellerna och nu bygger vi vidare på det på Väsmanstranden, säger Leif Pettersson.
Och om framtiden och kommande 100 år spår han:
– 100-år, det är svårt, men vi är en framtidskommun. Vi kommer att befästa ställningen i Sverige och globalt som den elkraftsstarkaste staden, vi kommer att växa ännu mer med detta. Signalerna inifrån vårt globala företag är väldigt positiva, säger kommunalrådet Pettersson som känner på sig att Ludvika åter kommer att bli en gruvkommun:

-(NIO)-projektet i Blötberget utvecklas åt rätt håll och till det kommer Väsmanfältet och Håksberg, Efterfrågan på högkvalitativ järnmalm finns men pressekreterarna kan hitta fler metaller som behövs i ett fossilfritt samhälle i andra gruvområden i våra trakter, säger Pettersson och konstaterar att 2,5 miljarder för återstart i Blötberget kan låta mycket men men i gruvsammanhang är det ungefär vad en kvartalsvinst är för statliga LKAB.
– Nu bygger NIO sitt projekt med starkt lokalt inslag, men det räcker nog inte med bara svensk finansiering, säger han och berättar att kommunen nu kommer med en detaljplan som gör att också Spendrup kan fortsätta bygga ut i Grängesberg.
– Också på infrastrukturområdet rör det sig nu åt rätt håll. Vi kommer att få bättre riksvägsgenomfart, även om det inte är den sträckning man helst önskat sig och det kommer också en ny riksvägsutfart från Grängesberg.
– Även på järnvägen rör det sig åt rätt håll för både gods- och persontrafik. På bergslagspendeln kommer det att installeras fjärrstyrning och det möjliggör entimmestrafik till Västerås. Västerås kommun arbetar för att stärka sin exporthamn och då behövs plats för mer gods på järnvägen. På bergslagsbanan har man nu kommit så långt att det är möjligt med halvtimmestrafik mellan Borlänge och Örebro, säger Pettersson när han summerar jubileumsåret och framtidsmöjligheterna.

 

Publicerat i Annonsbladet Dalarna v2, Ludvika/Smedjebacken